Övriga nyheter

De ersätter ekonomer med robotar

”Vi ska bli bäst på robotiserad ekonomihantering”, säger Ulla Hemmi som är vd för den svenska delen av Opus Capita. Bolaget planerar att växa mer med hjälp av robotar. Foto: Christiaan Dirksen

De har inga griparmar och gör inte mycket väsen av sig. Syns knappt. Men mjukvarurobotarna håller på att ta över jobb i tjänstesektorn – och vi har bara sett början.

Publicerad

Finska Opus Capita har 11 400 kunder i 54 länder och är därmed en stor aktör inom outsourcad ekonomihantering. Bolaget tar hand om fakturaflöden och bokföring åt andra företag. Det svenska dotterbolaget har huvudkontor i Stockholm och fakturaskanning i Östersund.

I polska universitetsstaden Toru? har företaget etablerat ett kontor där polska civilekonomer jobbar med fakturahantering åt Opus Capitas kunder. Många av polackerna har till och med lärt sig svenska.

Men när bolaget ska växa ytterligare blir det inte med fler polska ekonomer – utan med mjukvarurobotar.

– Hela outsoucingbranschen växer och det har blivit ett lönerally, där jobb flyttas runt dit lönerna är lägst. Det här kan inte fortsätta, säger Ulla Hemmi, vd för svenska Opus Capita.

Därför satsar Opus Capita på att ta täten i utvecklingen mot robotiserad ekonomihantering.

Många av de uppgifter inom ekonomi- och redovisningsprocesser som utförs manuellt är strikt regelbaserade och består av rutinmässigt arbete som utförs ofta.

– Mycket arbete inom ekonomi handlar till exempel om att flytta information från ett system till ett annat eller att jämföra uppgifter. Det är inget kreativt arbete utan kan utföras av robotar, säger hon.

Tekniken kallar de för robotiserad processautomation (RPA), vilket innefattar olika lösningar från olika leverantörer beroende på användningsområde. Det kan exempelvis vara så att en skannad faktura för en av Opus Capitas kunder skickas in i systemet. Ett kostnadsställe visar vilken avdelningschef den ska skickas till för attestering. Det mejlet kan lika gärna en robot skicka eftersom det är en rutinmässig hantering.

Finns det inte risk att det blir fel?

– Nej, risken att det blir fel är faktiskt mindre med robotar. Eftersom robothanteringen är regelbaserad och konsekvent underlättar det också granskning i efterhand, säger Ulla Hemmi.

Opus Capita lyfter också fram att robotarna kan se och tolka text och bilder samt skriva text och siffror. De kan samla in information från många olika källor, ta skärmbilder och sammanställa alltsammans i rapporter i arkiveringssyfte.

Den stor vinsten är förstås att pengar sparas när effektiviteten ökar. En mjukvarurobot klarar de repetitiva uppgifterna betydligt snabbare än en ekonom.

– Vi räknar med att automatisering av en process tar upp till sex veckor, vilket ger en återbetalningstid på cirka ett halvår, säger Ulla Hemmi.

Flera tester har genomförts internt på Opus Capita och även hantering av enstaka kunders processer.

– Nu vet vi att det fungerar och kommer att rulla i gång i stor skala under våren.

Hittills handlar det om lönehantering. Nästa steg blir fakturor.

Men den stora revolutionen väntar när fakturorna blir digitala på riktigt, det vill säga inte inskannade, utan e-fakturor som ger helt andra möjligheter till vidare hantering av datan.

I en granskning från Oxfords universitet av arbetsmomenten i hundratals yrken kartlades hur många jobb som kan komma att automatiseras.

Nationalekonomen Stefan Fölster och forskaren Lars Hultman, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning, gjorde en svensk bearbetning av studien. Deras slutsats var att vartannat jobb kan automatiseras inom 20 år.

Helt klart är att ekonomi och redovisning är en sektor där stora förändringar är att vänta.

– Det kommer att hända massor på det här området och vi ska bli nummer ett i vår bransch, säger Ulla Hemmi.

Få de senaste nyheterna om automation

  • Mellan 2006 och 2011 försvann 10 procent av jobben på grund av automatisering. Nu krävs politiska reformer, skriver nationalekonomen Stefan Fölster i en ny rapport.
  • Stefan Fölster och forskaren Lars Hultman, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning, gjorde en svensk bearbetning av den så kallade Oxford-rapporten. Deras slutsats var att vartannat jobb kan automatiseras inom 20 år.
  • De talade om en dramatisk omvälvning av arbetsmarknaden. 2,5 miljoner jobb i Sverige kan förändras i grunden. Och den stora utvecklingen lär ske inom tjänstemannayrken då dator- och robotsystem utför uppgifter som hittills bara människor kunnat utföra.
  • Stefan Fölster har sedan granskat perioden 2006–2011 närmare. Slutsatsen är att automatiseringen redan pågår och att tio procent av jobben försvunnit, bland annat i industrin, vid butikskassorna, och i administration. Nya jobb har skapats men dessa räcker inte till.