Fullt tekniskt och praktsikt möjligt. Man behöver förvisso ganska mycket vatten för att de ska räcka tillräckligt länge. De duger dock ganska väl om de räcker i säg ca4 månader.
Värmeläckage är ett problem, men eftersom man har skalekonomin på sin sida blir de ett relativt litet problem. Med en strategisk placering av tanken kan man utnyttja majoriteten av läckaget till uppvärmning av huset. Om de läcker från tanken till huset spelar ju ingen roll så länge man ändå behöver värma huset.

Skrev en artikel om de förra året. Glömde dock kompletera med informationen om stora tankar. De finns byggda hus som använder tekniken mer eller mindre framgångsrikt, de jag har sett verkar dock inte tänkt igenom situationen ordentligt.
http://teknikoverkligheten.blogspot.com/2009/02/solvarme-och-vinkel.html

"Sen blir man nyfiken på denna värmeväxlare för avloppsvatten, jag trodde inte det fanns någon praktiskt fungerande sådan på marknaden."
Värmeväxlare till avloppet ger ganska mycket energi, men när man håller på med den här typen av grejer så är man ute på tunn is. Om avloppsvattnet kyls för mycket så får man problem i reningsverket. Om avloppsvärmen skall återvinnas så ska de göras efter reningsverket, inte före.

Ser nu att min artikel är grymt dåligt skriven, ska uppdatera den i eftermiddag.

Har du slagit dig? Du brukar sabla ner alla nya lösningar. Vad får dig att tro på denna relativt "gröna" teknik?

I övrigt har du faktiskt (!) rätt när det gäller värmen i spillvattnet - det skulle gå bra om några % gör det, men skulle påverka reningsverkens flora och prestanda om alla gjorde det.

Inget alls, kör på som vanligt, kritiserar lösningar, vad har slagit dig som tror att jag helt plötsligt blivit snäll?

Apropå stor tank, är det någon som vet något om det stora värmeprojektet i en ny stadsdel i Linköping för sådär 30 år sedan? Man hade en grop med 50000 kubikmeter vatten som värmdes med solfångare. Försöket lades ner, varför?

Det fanns en vattenåder i marken som kylde ner vattnet i värmelagret. Gummiduken spm skulle täta gropen läckte. Det fanns också stora problem med alger i vattnet.
Det dummaste av allt var att man byggde anläggningen i en stad med landets billigaste fjärrvärme.

Precis som Sune säger, att lägga de just i Linköping var ju inte den bästa iden. Ett likande projekt fanns även i halmstad, men jag vet inte hur de var mer deras buffert.

En nyckel till att ha vattenbuffertlagring i hemmet är att ha de i en uppvärmd del av hemmet och helst utan kontakt med en yttervägg, då blir inte behovet av isolering fullt lika stort längre, vist behövs de fortfarande en hel del, men skillnaden blir stor.

För en cylinderformad förvaringstank som står i ej uppvärmt utrymme 1,5m i radie, 2,5 meter hög knappa 18m^3 behöver man ca 1,5m isolering runt om. Men om den står i ett uppvärmt utrymme kan man minska isoleringen till ca 35cm, och då går all spillvärme på vinterhalvåret rakt ut och värmer ytan som man ändå tänkt värma.

Om man kan offra ett rum, eller allra helst, baka in tanken som en del av en hjärtvägg så blir förlusterna extremt små. I princip blir systemet helt förlustfritt från November till Mars. Under April till Juni blir förlusterna mycket små, medan Augusti till Oktober uppskattningsvis står för 80% av förlusterna. Men om man tycker om att ha de varmt och gott i huset i September och Oktober, så varför inte.

funderade på detta för ca 10 år sedan och kom då fram till att jag borde använda den oljetank som blev över när jag slutade med oljeeldning. Om jag isolerade tanken med frigolit så borde jag kunna hålla värmen lagrad hyfsat länge och nästan gratis.

Gissar att du har siffrorna bredvid dig. Hur stor värmeförlust ger en sådan tank, uttryckt i Watt?

Luckor för fönstren när det är som kallast och när solen steker som hetast spar ännu mera energi. För att kunna se ut kan luckorna vara försedda med små fönster.

Personligen tycker jag att luckor känns lite otrevligt. Sedan om man vill ha automatiska (vilket man väll vill ha), så blir de inte jätte praktiskt.
Jag röstar för riktigt riktigt tjocka isolerande gardiner som automatiskt dras för säg 30-60minuter efter solnedgång och före soluppgång.
Man har då dessutom fördelen att "isoleringen" inte utsätts för väder och vind.

Har treglasfönster med u=1,4. Fönstren mot havet kan ha utvändig kondens halva förmiddagen vid utetemp under 5 C. Vid låga utetemp blir det frost på rutorna som på bilen och den varar några timmar på förmiddagen. Man bör inte överdriva fönstrens isolering.
Treglasförnster mot söder i kombination med betongbjälklag släpper in mer värme än de förlorar under värmesäsongen.
Superisolerat hus blir lätt för varmt då solen lyser.
Ett tregalsfönster släpper in ca 450 W/kvm då det är belyst. Automatisk solavskärmning nödvändig. Bygger man fast avskärmning kommer sol aldrig in.

Det finns risk för kondens om man har tjocka isolerande gardiner, daggpunkten kan hamna på innerrutan. Fönstren är en diffusiontät byggnadsdel.
Fönsterluckor bör vara konstruerade på samma sätt som ytterdörrar. Då är isoleringen skyddad.

Utvändig kondens och frost på fönstren beror på strålningsförlster mot en klar natthimmel. Man kan mäta en skillnad i temperatur på över 40 gr. C med en IR-termometer.
En carport är effektiv för att minska risken för frost på bilrutorna. För ett hus bör det finnas avskärmningar ovanför fönstren för att minska strålningsförlusterna och risken för kondens och frost om u-värdet är lågt. Då lösar man också problemet med för mycket solvärme via fönstren på sommaren.

Det är sant, de är inte bara en risk, utan även högst troligt. Kruxet med fönsterluckor är att de måste hålla tätt om de ska ge någon vidare isolerande effekt, och då får man i stället en situation med dubbla fuktspärrar.

Om fönsterna är våta på natten ser jag inte som något större problem, så fort solen kommer fram så torkar de upp.

Det ska inte finnas någon fuktspärr i fönsterluckorna, den inre fönsterrutan har den funktionen. Fönsterluckor minskar radikalt strålningsförlusterna från fönstren. Är de lika täta mot fönsterkarmen som en dörr mot dörrkarmen kan de isolera lika bra som en sådan även mot konvektions- och ledningsförluster.
Problemet med kondens och frost på yttre rutan beror på att fönsterrutor är betydligt bättre svartkroppar än de flesta fasadmaterial.

Moderna fönster har ett metallskikt som hindrar ljus med lång våglängd att komma igenom (infraröd strålning) men inte sådan med kort

"Är de lika täta mot fönsterkarmen som en dörr mot dörrkarmen kan de isolera lika bra som en sådan även mot konvektions- och ledningsförluster. "
För att de ska täta mot konvektion behöver luckan slutat tätt mot fasaden, vara vindtät, men inte lufttät. Fullt möjligt att konstruera, men med en del komplikationer.

"Problemet med kondens och frost på yttre rutan beror på att fönsterrutor är betydligt bättre svartkroppar än de flesta fasadmaterial."
Det stämmer inte riktigt, om man har enkelglas, så vist, men moderna fönster har 2 glas eller mer med mentalskikt för att spärra inne den lågvågiga strålningen. Vist den yttre rutan blir kall, men de är snarare ett tecken på att rutan isolerar väldigt väl. Att få kondens på väggen är heller inte speciellt ovanligt, största skillnaden är att man inte ser det.

Moderna fönster i sydriktning tillför mer energi än som försvinner, så de här med att täcka över fönsterna ser jag som något överdrivet, de är knappast där de största problemet föreligger. Vist i nordriktning kanske, men gardiner fungerar bra, och fönster är gjorda för att tåla kondens, så de är inget problem.

Vad tror du rot avdrag är till för?
Är detta "gratis" pengar?
Du har nog helt rätt, att man får betala extra skatt för att vara mljövänlig. Det ironiska är att så länge det är exklusivt att vara miljövänlig, så kommer det att ha försumbar miljö effekt sett i det stora hela.
Dom mest lönsamma sparåtgärderna kommer troligtvis att vara de som inte ger individen en status höjning på optisk väg. Det minimerar ochså avundsjuke effekten.