• Tiden går – åsen består

    2002. Foto: Stefan Lindblom/Scanpix

  • Tiden går – åsen består

    1999. Foto: Stefan Lindblom/Scanpix

  • Tiden går – åsen består

    2000. Foto: Magnus Torle

  • Tiden går – åsen består

    2003. Foto: Lennart Perlahem/Scanpix

  • Tiden går – åsen består

    2002. Foto: Lars Bygdeman/Scanpix

  • Tiden går – åsen består

    2003. Foto: Lennart Perlahem/Scanpix

  • Tiden går – åsen består

    2000. Foto: Magnus Torle

  • Tiden går – åsen består

    2008. Foto: Ulf Angberg Foto: Ulf Angberg

  • Tiden går – åsen består

    2008. Foto: Ulf Angberg Foto: Ulf Angberg

  • Tiden går – åsen består

    2008. Foto: Ulf Angberg

Tiden går – åsen består

En giftskandal med tätningsmedlet Rhoca Gil satte för elva år sedan stopp för landets mest skandalomsusande byggprojekt. Då hade projektet krupit fram i snigelfart i fem års tid. I dag räknar Banverket med att tunneln är klar 2015, till en kostnad på 10,5 miljarder. – Kan bli världens dyraste potatiskällare, säger trafikutskottets Sven Bergström.

Annons

Hösten 1997 hade Banverkets platschef Sten Sjödahl och tunnelbyggarna på Skanska fått nytt hopp i de fåfänga försöken att stoppa det ständiga vattenflödet i den tunnelsträcka man borrat, sprängt och schaktat.

Det nya hoppet hette Rhoca Gil: ett franskt tätningsmedel som i upphetsningen aldrig testades utan bara injekterades i berget. Det fungerade. För första gången fick man kontroll på vattenflödet på de ställen där medlet testades.

1,4 miljoner ton hann man spruta in innan döda fiskar i bäckar och vattendrag flöt upp till ytan och kor på åsen insjuknade och dog.

Rhoca Gil, visade det sig, innehöll giftet akrylamid.

”Nu dör Hallandåsen”, skrev Expressen på förstasidan en dag i slutet av november 1997 och följde upp med sex sidor inne i tidningen.

Einar Persson, före detta kommunalråd i Båstad och en av dem som under 1980-talet var med och drev igenom tunnelbygget, var bekymrad. Han skakade på huvudet när Ny Teknik visade upp Expressen för honom, sa att han kände fruktodlare i närheten av Hallandsåsen som inte fick ett enda äpple sålt den här hösten.

Einar Person, en gång i tiden Båstads starke man, var bekymrad och ångerfull. Han hade bara tänkt på sin kommun som behövde en ny järnvägsstation, när han kämpat för att få en tunnel så nära Båstad som möjligt.

– Visst är jag besviken, sa han. Men vi som var pådrivare för tunnelbygget var inriktade på att hela kalaset skulle kosta några hundra miljoner.

Dessutom var man inte på de klara med hur åsen – som egentligen är en urbergshorst – såg ut i sitt inre. De tidiga utredningarna bortsåg nästan totalt från att man skulle stöta på problem. Inga tekniska svårigheter, inga miljöproblem, bara blåsa på. Det fanns de som varnade. Ändå bestämdes att tunneln skulle stryka sig intill Båstad, där åsen är som sämst. Alternativa dragningar längre österut, där de geologiska förutsättningarna är bättre, avfärdades i utredningarna från 1980-talet.

När den första tunnelborrmaskinen sattes in i maj 1993 hade en ny utredning kommit fram till att hela projektet skulle kosta runt en miljard kronor, uppemot 1, 3 miljarder i värsta fall.

Men det gick snett från första sekunden när man, under den pampiga invigningen, satte in borren vid det norra påslaget nära Båstad. Maskinen vägrade starta.

Några månader senare, i juli, hade entreprenören Kraftbyggarna borrat 13 meter in berget. Där var det tvärstopp. Borren sjönk i lervällingen.

När Ny Teknik några veckor senare besökte tunnelbygget var platschefen Stig Östfjord fly förbannad och den långa tunnelborrmaskinen låg som ett stelnat urtidsmonster utanför tunnelöppningen.

Stig Östfjord var upprörd över att förhandlingarna med uppdragsgivaren Banverket inte ledde någonvart, trots att projektet kört fast. Han talade om bristfälliga utredningar om åsens verkliga beskaffenhet, att han och Kraftbyggarna aldrig fått veta hur dåligt berget verkligen var, att vattenflödet från tunnelväggarna hade en nästan skrämmande kraft.

– Vi kunde inte veta att berget var så dåligt, sa han.

Men Atlas Copco, som hade levererat tunnelborrmaskinen, hade varnat Stig Östfjord och Kraftbyggarna. Maskinen var byggd för att borra i hårt berg, inte i den sörja som Stig Östfjord stod inför. Många anser att Kraftbyggarna gjorde en vild chansning när man satte in en sådan borrmaskin.

Efter bara ett års traditionellt borrande, sprängande och schaktande hade Kraftbyggarna lyckats försena projektet med två år. Det var komplett ohållbart, mätt i både tid och pengar. Kraftbyggarna kastade in handduken, och 1995 gick uppdraget över till Skanska.

Den nya entreprenören fortsatte att försöka spränga och schakta sig genom åsen och fick upp ett högre tempo än Kraftbyggarna – till priset av sänkt grundvatten, sinande brunnar, en ständigt överskriden vattendom och tilltagande konflikter med ortsbefolkning och Båstad kommun.

Kostnaderna sköt i höjden och tidpunkten för när tunneln skulle vara färdigbyggd flyttades fram flera gångar.

När Skanska på våren 1997 kom i kontakt med det geléliknande tätningsmedlet Rhoca Gil hade man totalt misslyckats med att få tätt i tunnlarna.

– Vi har provat Rhoca Gil på en kort sträcka och det har fungerat bra. Vi får se hur det fungerar på andra ställen, sa Banverkets platschef Sten Sjödahl till Ny Teknik efter de första försöken med den franska akrylamiden.

Resultatet blev den kanske största giftskandalen i landets historia och ett av de längsta byggstoppen genom tiderna.

Att det var byggstopp mellan 1997 och 2005 betydde inte att allt jobb låg nere. Det uppstod ett vänteläge. Åsen sanerades från gifter, det tätades, gjordes nya utredningar om geologi, miljö och kostnader. Chefer ställdes inför domstol, vissa dömdes, andra frikändes. Man tillsatte en miljögranskningsgrupp, bytte ut platschefen Sten Sjödahl mot den mer diplomatiske Christer Möller. Banverket visade friskt mod och tillsatte Björn Gillberg som miljökontrollant. Frispråkig kunde han vara. Efter ännu ett giftutsläpp och fiskdöd sommaren 1993 kallade han projektet för ”en skam för svenskt ingenjörskunnande”.

– Det är inte rimligt att jag ska behöva sitta uppe på åsen med hagelbössa och videokamera för att kontrollera hur de utför jobbet, sa han till Ny Teknik i den vevan.

Med ”de” syftade han på Banverket och den nya entreprenören, det svensk-franska konsortiet Skanska-Vinci.

Nya utredningar, långt mer omfattande än tidigare, visade att det mest svårbearbetade området, Möllebackzonen, måste frysas, en oerhört dyr metod. Det skulle också bli nödvändigt att täta och förstärka tunnelväggarna med prefabricerade ”ringar” av betong. Dessutom var det bäst att borra tunneln i stället för att spränga och schakta. Borrningarna måste dock göras med en maskin, 240 meter lång, specialbyggd för förhållandena i åsen.

Maskinen, som fick heta Åsa, kom i delar från den tyske leverantören Herrenknecht och under hösten 2005 gjordes de förs­ta provborrningarna i det södra påslaget utanför Förslöv.

Sedan dess har man borrat drygt två kilometer i den ena tunnelmynningen och hunnit med att försena projektet i ytterligare nästan nio månader – trots att det är bättre flyt i borrandet än någonsin tidigare.

Det värsta problemet har det senaste året varit slitaget på maskinen. Borrhuvudet har slitits snabbare än någon räknat med. Nedfallande stenar och liknande har gått hårt åt maskineriet. Den här sommaren och hösten har borrandet och tunnelbygget gått bättre. Ändå tornar problemen upp sig. Om mindre än ett år är man framme vid Möllebackzonen, det mest fruktade partiet i hela åsen.

I den förra prognosen angavs 2012 som året då tunneln skulle stå klar. I den senaste, helt nya prognosen, säger man 2015 – med en slutnota på 10, 5 miljarder kronor.

Efter socialdemokraternas valförlust 2006 har tveksamheten ökat bland ”tunga” trafikpolitiker, som framför allt är bekymrade över kostnaderna.

– Finns det skäl att stoppa tunnelbygget måste vi våga, sa trafikutskottets vice ordförande Jan-Evert Rådström (m) för ett år sedan.

Banverkets senaste prognos har ännu inte diskuterats i riksdagens trafikutskott. Men det kommer. Kritiken mot tunnelbygget lär inte avta.

– Den nya prognosen får inte vår entusiasm för tunneln att öka direkt. Tvärtom. Nu förefaller tunneln att bli världens dyraste potatiskällare, eller vad den nu ska användas till, säger trafikutskottets Sven Bergström.

Av: Hans Dahlquist
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Startsidan
Solcellspark

Proteststorm stoppar största solcellsparken

Solcellspark på 2 megawatt stoppas efter protester från grannar. 61 kommentarer

Mini Augmented Vision - prototyp av smarta glasögon från BMW Group.

Se genom karossen när du parkerar

Smarta glasögon visar vägen när man kör och hittar bilen åt dig.

BMW 7-serie parkerar själv

BMW 7-serie parkerar själv

När BMWs nya 7-serie lanseras i höst blir den först med att parkera utan att föraren sitter bakom ratten. 4 kommentarer

Mindre stolpar ska få fart på nätbygget

Mindre stolpar ska få fart på nätbygget

Utbyggnaden av det tyska kraftnätet går trögt. Lokala opinioner protesterar mot fula kraftledningsgator. En operatör ska nu testa mindre kraftledningsstolpar. 21 kommentarer

SENASTE TEKNIKNYTT
Facebook

Fem Facebook-tricks du inte visste fanns

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna.

Miljötekniken som kan ha 
negativ effekt – på miljön

Miljötekniken som kan ha negativ effekt – på miljön

I många fall går det förorenade tvättvattnet rakt ut i havet – och då riskerar det sura sköljvattnet att påverka den marina miljön. 6 kommentarer

Här renas det utan avfall

En ny generation lättviktsskrubbrar, som inte släpper ut något avfallsvatten alls i havet, testas nu i Östersjön.

Troll bil

Det kaxiga bilbygget som gick åt skogen

TEKNIKHISTORIA. Myndigheternas motstånd blev för mycket, och ett av 1950-talets mer nyskapande bilprojekt stoppades innan det ens börjat rulla ordentligt. 9 kommentarer

Annons
Digitalradio Gripen

Försvaret: DAB stör vår miljardinvestering

Övergången till marksänd digitalradio försvårar Sveriges nya samarbete med Nato. 91 kommentarer

Flottan skjuter en
svärm av drönare

Flottan skjuter en svärm av drönare

Amerikanska flottan har testat att skjuta iväg en hel svärm av drönare som skyddar eller attackerar på egen hand.

Nya detaljerna 
om den hemliga 
grafen-lampan

Nya detaljerna om den hemliga grafen-lampan

En långlivad led-lampa med grafen har fått stor uppmärksamhet. Nu avslöjas fler detaljer om tekniken. 9 kommentarer

Strömpulsen gör 
motorhuven mjuk

Strömpulsen gör motorhuven mjuk

En bil kör på en fotgängare. Men personens huvud slår i en huv som hunnit bli mjuk. 33 kommentarer

Krockskydd i ny aluminiumford får toppbetyg

Fords nya version av den lätta lastbilen F-150 får toppbetyg i USAs trafiksäkerhetsmyndighets krocktest. 9 kommentarer

De fyra kedjestumparna ska lödas ihop till kedjeringen på ritningen.

Veckans gåta:
Löd ihop en kedja

Hur ska den cirkulära kedjan lödas ihop med minimal arbetsinsats?

Drönare, Värmdö

Här skickas reservdelarna med drönare – på Värmdö

Fattas ett oljefilter eller ett tändstift? Bilserviceföretaget Mekonomen testar drönare för att leverera lättare förbrukningsvaror till kunder. 55 kommentarer

Kingdom Tower

Så här får man upp vatten i skyskrapan

TEKNIKFRÅGAN. Inte lika enkelt som i höghus. Ny Tekniks läsare förklarar. 5 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster. 1 kommentar

Årets hetaste teknikbolag
Årets hetaste teknikbolag

Årets hetaste teknikbolag

För åttonde året i rad har Ny Teknik och Affärsvärlden utsett Sveriges hetaste unga teknikbolag. 6 kommentarer

Fem bolag som prisades extra mycket

Fem bolag som prisades extra mycket

Utvalda företag uppmärksammades. 2 kommentarer

Mikael Damberg, 33-listan

Mikael Damberg: Det här är 33-listans styrka

Näringsministern var på plats när Ny Teknik presenterade 33-listan på Munchenbryggeriet i Stockholm. 1 kommentar

Susanna Baltscheffsky

Inte bara fest för bolagen

LEDARE. Ett stort hinder är kampen mot Migrationsverket. 5 kommentarer

Festligt och fullsatt vid firandet av 33-företagen

Festligt och fullsatt vid
firandet av 33-företagen

Startskottet har gått för årets 33-lista.

Alla tidigare vinnare

Företag som varit med på 33-listan sedan starten 2008. 2 kommentarer

Caroline Walerud, vd och medgrundare Volumental

”Låt oss bygga företag och slippa alla tidstjuvar”

DEBATT. Vi ägnar på tok för mycket tid åt byråkrati, skriver entreprenören Caroline Walerud. 18 kommentarer

Här är Sveriges framtidshopp!

Hela listan med 33-listeföretag.

Läs mer
Sverige jagar ”månlandning”

Sverige jagar ”månlandning”

Sikta mot stjärnorna, brukar man säga.

Jobba övertid förstör för alla

Jobba övertid förstör för alla

KARRIÄR. Det förstör din kreativitet och förmåga att fatta beslut.

Senaste quizen

Alla våra quiz
Rakad av robot över nätet

Rakad av robot över nätet

Skulle du lita på den här barberaren? 2

Ännu mer slitstark metall

Ännu mer slitstark metall

33-LISTAN. Metasphere har utvecklat en process som gör hårdmetall ännu hårdare. 4

Selfie

Kamerakluster
fixar super-selfies

Uppstickaren: Minikameror öppnar för högupplösta bilder. 8

Match i Bundesliga

Partikelnivån avgör matchen

Höga koncentrationer sätter ner fotbollsproffsens prestanda. 3

Appland

Plattformen där vem som helst kan öppna webbutik

33-LISTAN. Appland: Inte bara Google kan sälja digitalt innehåll.

Alcatels routrar gör Nokia farligare

Alcatels routrar gör Nokia farligare

ANALYS. Nokias köp av routergiganten tvingar Ericsson tillbaks till ritbordet.

Maja Fjaestad

Så ska internet bli feministiskt

Hon leder feministisk delegation på global cyberkonferens.

ai

AI kliver in i Sverige

Amerikanskt företag ser strategisk marknad. 11

Moores lag

Gordon Moore om sin lag: Mer korrekt än jag kunnat ana

Nu är det det 50 år sedan Gordon Moore formulerade sin berömda lag. 6

Chefen sänkte sin lön med 7 miljoner

Chefen sänkte sin lön med 7 miljoner

KARRIÄR. Chefen sänkte sin lön – för att höja personalens. 5

Universals robot

Ketchupeffekt för dansk robot

Kunderna har tvekat. Tills nu. 8

jobb169 st

Lediga anläggnings- och byggjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

BMW parkerar själv

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se