Sollidenscenen har blivit en national­ikon. Under det välvda måsvingetaket har allsångsledare som Egon Kjerrman, Bosse Larsson och Lasse Berghagen lett miljoner i sång. Nu rivs taket och scenen blir mer än dubbelt så stor.

– Det enda som blir kvar är fonden, ”snäckan”, som är från 1938, säger Ida de Neergaard Ländin.

Hon är projektchef på NCC Construction och jobbar vid NCC:s avdelning för bland annat kulturhistoriska uppdrag, som bland annat renoverat fasaden på det gamla Riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm.

Sollidensscenens ”snäcka” byggdes 1938 i samma anda som många andra musikpaviljonger runt om i landet, men var ovanligt stor. Allsångstraditionen hade fötts några år tidigare under överinseende av kantorn Sven Lilja. Just 1938 kom 400 000 till Skansen för att sjunga. Det var en enorm publikframgång, med toner som var mer nationalistiska än schlagerbetonade. Under taket kröntes också vinnaren i skönhetstävlingen Mälardrottningen 1946.

Ett av de svårare arbetena med den nya scenen är scentaket, som kommer att bestå av fem millimeter tunn fartygsplåt.

– Det är ett ovanligt val, ingen har gjort det tidigare. Vi ville ha ett väldigt tunt tak, så vi tänkte först på duk, men det fanns inget lämpligt på marknaden. Alternativet är tjocka balkar, och det vill vi inte ha, säger Karin Svenonius på Tengbom Arkitekter.

Materialvalet innebär att en hel del mycket komplicerad svetsning måste göras.

Planen framför scenen kommer också att byggas om för att rymma större publik. Scentekniken får rum i en ny byggnad med kopparklädda välvda väggar. Bygget ska vara klart före nationaldagen 2013.