2009 presenterade SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, en rapport om enstegstätade putsade fasader. Skadefrekvensen på ett slumpmässigt urval byggnader låg då på 33 procent. Omräknat till det totala beståndet innebär det att mellan 4 950 och 9 900 hus i landet har fuktskador.

Men skadefrekvensen visade sig vara ännu högre, 55 procent, bland det totala antalet fuktmätta byggnader (som inte var slumpmässigt utvalda) i undersökningen. Det kan alltså finnas ett mörkertal som innebär att fler än 9 900 hus har fuktskador.

-Ja, det tror jag. Anders Janssons genomgång visar att när han tittar efter, så är det skador i minst den omfattningen som vi trodde innan. Det är aldrig mindre, säger Ingemar Samuelson, forskare vid SP.

Anders Jansson är författare till en annan av SP:s rapporter om enstegstätade fasader. Den publicerades 2011 och handlade om undersökningar som gjordes både genom fuktmätningar och genom att fasader öppnades. Rapporten från 2009 handlade mestadels om skadebedömningar utifrån uppmätta fuktvärden.

Även i Anders Janssons rapport låg skadefrekvensen högt. Mer än 55 procent av de undersökta husen hade fuktskador.

Sedan dess har Anders Jansson undersökt fler hus i Sverige. Och de undersökningarna tyder på att skadefrekvensen ”mer än 55 procent” står sig.

Och en så hög andel fuktskadade byggnader anser han är mycket illa.

- Det är en otroligt hög skadefrekvens om man jämför med vilken annan konstruktion som helst, säger han.

SP har tidigare uppskattat att mellan 15 000 och 30 000 byggnader har uppförts med den enstegstätade fasadmetoden. Om 55 procent visar sig vara skadade i det totala beståndet skulle det innebära mellan 8 250 och 16 500 hus.