- Vi är väldigt glada, säger Per Almqvist, medicinsk chef på Neuronova. Det här är ett kvitto på att den europeiska läkemedelsmyndigheten anser att tekniken är viktig att utveckla och att den har biologisk potential.

I slutet av år 2008 startade Neuronova den första patientstudien av en ny metod att behandla patienter med den svåra nervsjukdomen ALS. Studien, som sker i Belgien och Frankrike, omfattar total 28 patienter som ska få det kroppsegna proteinet VEGF inpumpat i hjärnans vätskefyllda hålrum. Där följer det med när vätskan cirkulerar runt i hjärnan och ryggmärgen, och når på så sätt de motoriska celler som behöver skyddas för att inte brytas ner av sjukdomen.

Proteinet tillverkas av ett av världens största bioteknikföretag, amerikanska Genetech, som också har patent på det. Neuronova har en exklusiv licens för att utveckla och kommersialisera ett läkemedel av proteinet.

Men att utveckla ett läkemedel kostar ofta hundratals miljoner kronor. Det gör att små och medelstora företag som utvecklar mediciner mot ovanliga sjukdomar får det tuffare än andra. Därför införde Europaparlamentet år 2000 en förordning för att stimulera utvecklingen av läkemedel mot allvarliga sjukdomar som drabbar högst fem av 10 000 personer, och där det inte finns fungerande behandlingar( så kallade särläkemedel). Dit hör ALS.

Under förra året ansökte Neuronova om att deras läkemedelskandidat sNN0029 skulle klassas som särläkemedel. Idag meddelar företaget att ansökan gått igenom. Det betyder bland annat ensamrätt på marknaden under tio år från det att ett framtida läkemedel registreras på marknaden.

Den första delen av patientstudien, där åtta patienter ingick, är nu avslutad. Nu ska ytterligare 20 patienter få läkemedlet genom en kateter i hjärnan.