Topsa dig själv och få reda på din genetiska risk för sjukdomar som diabetes, alzheimer och hjärtinfarkt. För fem år sedan blev det för första gången möjligt för privatpersoner att gentesta sig för en rad folksjukdomar över internet.

Företagen bakom testerna såg framför sig hur alla med kunskap om sitt genetiska arv skulle ändra sin livsstil och göra förebyggande undersökningar hos doktorn.

Ett av dem var isländska Decode som lanserade sitt test i slutet av 2007. Företagets vd Kári Stefánsson berättade för Ny Tekniks reporter hur han själv kollat upp sig för prostatacancer efter att gentestet avslöjat en förhöjd risk.

Men succén blev inte den som företagen hade hoppats. I dag är Decode uppköpt och tjänsten nedlagd. Hur många som betalade omkring 6 000 kronor för att få sina gener kartlagda är inte känt.

Inte heller hos det svenska företaget DNA-Guide, som erbjudit en liknande tjänst, går det längre att beställa några tester.

– Marknaden utvecklades långsammare än vad vi trodde och just nu ligger verksamheten nere, men vi letar ny finansiering och hoppas kunna starta igen, säger företagets tillförordnade vd Michael Hagman Eller.

Även i USA har de flesta stängt ner sina tjänster. Ett undantag är 23andMe i Kalifornien som i år hoppas locka en miljon nya kunder.

Redan när testerna lanserades fick de hård kritik för att vara missvisande, svåra att tolka och skapa onödig oro. En av de ledande experter som riktat skarp kritik mot testerna är professor Magnus Nordenskjöld, verksamhetschef för klinisk genetik på Karolinska sjukhuset i Solna.

– Hade de varit bra hade vi använt dem inom vården, med det var skräp från början och är skräp nu, säger han.

Han tar diabetes som exempel. Det finns minst 30 gener som kan sättas i samband med diabetes som uppträder i vuxen ålder. Ingen av dem ger mer än en obetydligt ökad sjukdomsrisk.

– I de här testerna ingår kanske en eller två av riskgenerna. Har du dessa så ökar kanske risken med någon procent.

Testerna bygger på studier som visar att en viss genetisk variant är statistiskt vanligare bland sjuka än friska när tusentals personer jämförs.

– Syftet med dessa studier är att utveckla bättre läkemedel. Nu används de till något helt annat som de inte är lämpliga för, säger Magnus Nordenskjöld.

Kritikerna varnade också för att vården skulle översvämmas av oroliga patienter som upptäckt att de har ökad risk för olika sjukdomar. Någon sådan invasion har det inte blivit.

– Vi har haft två sådana fall under de här åren och då tar vi emot kanske 1 500 patienter om året, säger Magnus Nordenskjöld.

Har då gentester för hemmabruk någon framtid? Ja, om de ger säkra svar på specifika frågor, anser Anne Kihlgren, grundare och vd för Dynamic Code i Linköping.

Företaget utvecklar och säljer dna-baserade tester för bland annat klamydia och laktosintolerans genom Apoteket och den egna hemsidan.

– Vi lägger stor vikt vid att svaret ska vara värdefullt. Man ska också veta vad man ska göra med resultatet, säger Anne Kihlgren.

Flera av testerna har utvecklats i samarbete med vården. Sjukhus har till exempel testat personal för att se vilka som har skydd mot vinterkräksjuka. Resultatet kan användas i personalplaneringen, berättar Anne Kihlgren.

– De som har ett skydd kan då ta hand om dessa patienter utan att själva bli sjuka.