- Det är möjligt att skäddarsy träd för olika ändamål, exempelvis för etanolproduktion, för byggnadskonstruktion eller för pappersmassa, säger Ove Nilsson.

- Detta är möjligt redan i dag, vi har exempelvis plantor i växthuset i Umeå som har extra långa fibrer.

Ove Nilsson har upptäckt hur systemet som styr blomningen fungerar och att det verkar fungera likadant i olika växter. En speciell budbärargen framställs i bladen och transporteras till knopparna.

Produktionen av genen påverkas av dagsljuset, ju längre dagar desto större produktion. Utan budbäraren blir knopparna blad, men med budbäraregenen så utvecklas blommor. Samma gen styr sedan knoppsättningen, när dagarna blir kortare minskar produktionen, växten går i knopp och förbereder sig för vintern.

Två av de arter som blommar allra senast är gran och tall, första blomningen sker först efter 15-20 år. Genom att tidigarelägga blomningen och förlänga växtsäsongen kan man därför öka tillväxten i skogen.

- Men fler tester måste göras innan detta kan utnyttjas kommersiellt, säger Ove Nilsson.

Han och hans forskargrupp i Umeå har dessutom hittat den gen som gör att ett träd växer som ett träd, och inte bara blir en hög och ranglig planta. Genen sitter alldeles innanför barken och utan den växer sig inte stammen grov.

Det är dessa upptäckter i kombination som gör det möjligt att skräddarsy träd för olika användningsområden och för olika växtplatser.

För sin forskning har han nu fått årets Marcus Wallenbergpris, på två miljoner kronor, som delades ut av HM Konungen vid en högtidlig ceremoni i veckan.

Ove Nilsson är professor vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU i Umeå, verksamhetschef för Umeå Plant Science Center, UPSC, och har också varit med och knoppat av företaget SweTree Technologies som har tre av Sveriges största skogsägande företag som ägare.