Övriga nyheter

Behandling med celler testas mot parkinson

Sex svenska patienter med parkinson ska behandlas med fosterceller som förs in i hjärnan. På sikt hägrar behandling med patientegna celler. Lundaprofessorn Malin Parmar driver forskningen.

Publicerad

Vid Parkinsons sjukdom dör de celler i hjärnan som tillverkar signalsubstansen dopamin. Frågan är hur de ska kunna ersättas av nya? Malin Parmar, professor och forskningsledare vid Lunds universitet, tillhör världseliten inom området.

Förra året visade hon att det går att styra så kallade embryonala stamceller till att bli dopaminproducerande celler. Mängden och kvaliteten på dopaminet var lika bra som från dem som kommer från hjärnvävnaden i ett foster. Upptäckten, som verifierats i djurförsök, blev omskriven i media världen över.

– Nu producerar vi cellerna enligt GMP (god tillverkningssed, reds anm). Om två år hoppas vi kunna starta de första kliniska försöken på patienter, säger Malin Parmar.

Den första cellproduktionen kommer att räcka för att behandla 150 patienter.

Men än är man inte där. Nu i vår ska i stället sex Parkinsonpatienter få transplantationer med hjärnvävnad från foster som aborterats medicinsk i vecka sex till tio. Malin Parmars och hennes forskargrupp har till uppgift att bereda cellerna så att de kan föras in i hjärnan. Väl på plats är förhoppningen att de ska börja producera signalsubstansen dopamin.

Transplantation av vävnad från sex till tio veckor gamla foster är tillåten enligt den svenska transplantationslagen.

Studierna är en del av det europeiska projektet Transeuro. Med 120 miljoner i anslag ska forskare i Sverige, Tyskland, Österrike, Frankrike och Storbritannien utveckla säkra standardmetoder att utföra operationerna. I Storbritannien har nio patienter redan genomgått den operation patienterna i Sverige väntar på.

Men fosterceller är bara en tillfällig lösning.

– På tio års sikt hoppas vi kunna börja transplantera in celler som tillverkas av patientens egna celler. De kan programmeras om till att bli dopaminproducenter med hjälp av tillförda gener, säger Malin Parmar.

Läs mer:

Längre in i framtiden hoppas hon kunna utföra programmeringen direkt i patientens hjärna. Djurförsök har visat att det går att överföra gener som förvandlar stödjeceller i hjärnan, så kallade gliaceller, till nervceller. Nu återstår att få dem att utvecklas vidare till dopaminproducenter.

– Här är vi långt bort från kliniken i dag, men det kan ändras snabbt. Det är kanske till och med visar sig vara en lättare och snabbare väg i och med att vi slipper cellproduktionen.

Har synen på er forskning påverkats någonting av den så kallade KI-skandalen som rullar på just nu?

– Jag känner inte alls igen mig i det som hände där. Vi jobbar i team och i globala nätverk där många vetenskapliga discipliner finns representerade, inte minst medicinska etiker. Vi ställs heller inte inför akut dödligt sjuka patienter, det är ett helt annat scenario.

Svårt bota Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom dör de celler i hjärnan som producerar dopamin.

I början kan sjukdomen behandlas med läkemedel, L-dopa. Läkemedlet upptäcktes av den svenska läkaren Arvid Carlsson och gav honom Nobelpriset i medicin år 2000.

I senare stadium förlorar läkemedlet sin effekt. Syftet med att transplantera blivande dopaminproducerade celler är att ersätta de döda cellerna.

Sjukdomen drabbar främst män över 50 år. Runt 20 000 svenskar har fått diagnosen.