Food Radars patent bygger på att utnyttja mikrovågor av ungefär samma våglängd som i mobiltelefoner, men med bara en tusendel så stor effekt.

 ?Det unika med tekniken är att den klarar att detektera material med låg densitet. Mjukplast från plastpåsar, handskar och plastfilm är några vanliga exempel. Liksom trä, fruktkärnor och gummi. Tekniken klarar till och med insekter, säger Joakim Nilsson, utvecklingsansvarig på Food Radar.

Det kan också vara så kallade organiska defekter, till exempel pasta som klumpat ihop sig.

– Då kan tillverkaren dra tillbaka omgången innan den släpps på marknaden. För företaget ger systemet möjligheter att undvika skador på människor, slippa stämningar, stärka sitt varumärke och förbättra produkternas kvalitet, säger Joakim Nilsson.

När mikrovågorna i utrustningens sensor passerar en ledning fylld av till exempel pastaringar i tomatsås ger det upphov till ett visst brus som avtecknar sig i ett mönster på operatörens kontrollskärm. Om något främmande föremål skulle dyka upp uppstår avvikelser i brus och mönster.

Det okända materialet dämpar mikrovågorna annorlunda och ger dem en annan hastighet genom materialet. Vetenskapligt säger man att det uppstår dielektriska skillnader. Livsmedel har en dielektricitetskonstant på mellan 40 och 80, medan plast och trä ligger på 2–4.

Eftersom luft har en dielektricitetskonstant på ett, som ger för små skillnader, används tekniken enbart på livsmedel som flyter och inte går att filtrera. Barnmat, sylt, marmelad och yoghurt med hela bär eller fruktbitar i är några exempel.

När maten passerar genom det meterlånga detekteringssystemet görs mätningar vid två olika punkter i sensorn. På så vis vet man vilken hastighet det främmande föremålet har och när det är dags att öppna trevägsventilen.

– Där är det viktigt att mäta objektets flödeshastighet och inte matens. Föremålet kan ju antingen rulla på botten eller flyta med snabbt. Inga andra tekniker mäter hastigheten, vilket innebär att de kan släppa ut mycket större mängd mat. Kanske 20 kilo i stället för två, säger Joakim Nilsson.