Man snackade om Offensiv kvalitetsutveckling, TQM, EFQM, Malcolm Baldrige, Utmärkelsen svensk kvalitet och Sex Sigma. Det var under den senare halvan av 1980-talet och i stort sett hela 90-talet. Ericssonkoncernen satsade stort på mindre Japaninfluerade metoder, ABB gjorde det, liksom IBM, Vattenfall, Sydkraft, Stora Enso. Man gjorde det inom Volvo och massor av andra varuproducerande företag. Det sågs som en ära att ställa upp och tävla i Utmärkelsen svensk kvalitet och de allra bästa fick motta priset ur kungens hand.

Kvalitet var på modet. Men inte bara kvalitet på produkter – det gällde framför allt kvalitet i tillverkningsprocesserna och den övriga verksamheten.

I slutet av 90-talet vände det. De tillverkande företaget slutade att vara med i kvalitetstävlingar och Utmärkelsen svensk kvalitet blev en angelägenhet för offentlig verksamhet och privata service- och vårdinrättningar. Senast ett verkstadsföretag vann Utmärkelsen var 1998, då Volvo Lastvagnar och Bulten Trading triumferade. Efter det året har tävlingen mest handlat om försäkringsbolag, skolor, tandvårdskliniker, sjukhus och liknande.

Den tillverkade industrin sa nej tack till kvalitetspris, offensiv kvalitetsutveckling, Total Quality Management och de andra instrumenten. Bara den karateinspirerade Sex Sigma stod pall, och blev ibland införlivat i de Toyotametoder som rymdes under varumärket Lean production.

– Industrin satsningar på TQM och liknande blev inte så lyckosamma som företagen hade tänkt sig. Många kände besvikelse och skyllde på metoderna. Synd, för det är inte dem det är fel på utan sätten de används på, säger Lars Sörqvist, forskare och konsult på Sandholm Associates.

Han anser att det inte är några större skillnader mellan de mera västerländska metoderna och de japaninspirerade ”leana” förbättringsverktygen. TQM och de andra är mera ramverk och inte lika praktiskt inriktade som leanmetoderna.

– Ofta kompletterar de varandra ypperligt. Det ena utesluter inte det andra. Lean har helt enkelt blivit ett mode, säger han.

SKF-koncernen är ett bra exempel på det, anser han. Man kör en blandning: TQM-metoder tillsammans med lean och Sex Sigma.

Skillnaderna mot hur en leanförespråkare som Scania arbetar är inte stora, anser Lars Sörkvist. De är mest kosmetiska.

En annan expert är Bengt Klefsjö, professor i kvalitetsteknik på Luleå tekniska universitet. Liksom Sörqvist anser han att TQM och liknade koncept ofta inte har gett de resultat som industriföretagen hoppats på. Och att det är därför glorian hamnat sned.

– Men det går mode i det här. Lean production har blivit som en innedrog, säger Bengt Klefsjö.

Det finns ockå massor av exempel på att leanmetoderna inte har gett den effekt många hade hoppats på. Jerry Karlsson, vd på kvalitetsinstitutet SIQ, brukar ta upp Saab Automobile som ett exempel. Biltillverkaren som hade en av Europas effektivaste monteringslinor, men trots det inte tjänade några pengar.

– De lyckades aldrig bygga upp en effektiv marknadsavdelning och förstod inte vilken typ av bilar kunderna efterfrågade.

I offensiv kvalitetsutveckling, TQM och Malcolm Baldrige, betonas just helheten starkare än i lean. Att ständiga förbättringar och sådant ska omfatta hela verksamheten och inte bara produktionsprocesserna.

En som har varit med om att vinna Utmärkelsen svensk kvalitet, men numera jobbar som konsult i lean production, är Torbjörn Engberg på JMAC Scandinavia i Göteborg, Japan Management Association Consulants.

– Jag uppfattar lean som ett mer greppbart och praktiskt koncept än de andra metoderna. Lean betonar mera de mjuka värdena, medarbetarna blir engagerade och de olika verktygen fungerar på fabriksgolv, byggarbetsplatser och kontor.

Kung Carl XVI Gustaf delar ut priset Svensk kvalitet till Volvo Lastvagnars vd 1998, Leif Johansson.Marie Ullnert/Kamerareportage/Scanpix