På centrum för autonoma system på KTH försöker doktoranden Javier Romero lära en robot att greppa ett rispaket och flytta det från ett bord till ett annat.

För att roboten ska hitta paketet används ett avancerat stereokamerasystem, som har kostat drygt 300 000 kronor att utveckla. Roboten har ändå problem med att urskilja paketet på den mönstrade duken.

- Den har svårt att se var saker och ting befinner sig i rummet, säger Javier Romero.

Men spelkameran för 1 500 kronor, som riggats upp bredvid, löser uppgiften både snabbare och bättre.

- Tidigare har vi fått jobba väldigt hårt för att få djupinformation. Att det nu finns så billiga 3d-kameror på marknaden är en revolution, säger Patric Jensfelt, docent i robotik på KTH.

Han och hans medarbetare hängde på låset när Microsoft släppte Kinectkontrollen i november förra året. Hittills har tio kameror köpts in och nu experimenteras det för fullt.

KTH-forskarna är långt ifrån ensamma. Kameran har snabbt blivit en favorit på labb över hela världen. På nätet finns gott om exempel på hur Kinect används som ögon för att navigera eller för att styra robotars rörelser.

- Det här skyndar på utvecklingen av smarta robotar som kan känna igen sig i omgivningen och som i framtiden kan användas som hushållsrobotar, säger Patric Jensfelt.

Bättre syn krävs då för att robotarna ska kunna röra sig på ett säkert sätt och lära sig känna igen olika saker.

Men dit är det en bit kvar och den billiga spelkameran har sina brister. Upplösningen är i många fall otillräcklig, kameran saknar zoom och på avstånd kortare än en halv meter ser den ingenting.

- Men spelindustrin öppnar en massmarknad, något som vi i forskarvärlden kan dra nytta av. Förhoppningsvis kan vi också bidra till att utveckla tekniken, säger Patric Jensfelt.

Även på andra områden bidrar spel- och konsumentprylar till en snabb utveckling, som robotforskana kan dra nytta av. Det gäller till exempel de kameror och rörelsesensorer som används i mobiltelefoner.