Varje morgon går Haldor Topsoe, 96, till jobbet i danska Lyngby en bit utanför Köpenhamn. Han är ensam ägare till Haldor Topsoe AS, ett världsföretag inom kemiteknik som tjänar en halv miljard danska kronor om året. Hans vision och hans pengar håller uppe det danska bränslecells-undret.

Tvärs över gatan från Haldor Topsoes huvudkontor ligger dotterföretaget Topsoe Fuel Cells. Där har tillverkningen av högtemperaturbränsleceller just tagit ett avgörande steg.

- Vi har lämnat labbproduktionen och börjar med en mer industriell tillverkning, säger Helge Holm-Larsen.

Pilotfabriken har kapacitet att göra 5MW om året.Själva cellerna håller världsklass. Energitätheten visar toppresultat, den mekaniska styrkan är bäst i världen.

Nu handlar nästan allt arbete om att få ner tillverkningskostnaderna.

Varje produktionssteg utvecklas, effektiviseras och automatiseras.

- Målet är att få bort 90 procent av dagens kostnader, säger Helge Holm-Larsen.

- En del ligger i material som blir billigare per enhet när vi gör större mängder, vi kan inte ta allt i produktionen.

Men en hel del.

Att det fortfarande är en pilotfabrik märks tydligt när vi går runt i lokalerna.

Processserna hänger inte riktigt ihop, en del montering är fortfarande manuell, ugnsbakningen (sintringen) av cellerna sker fortfarande i batcher.

- Du får se det som fabriksmoduler. Vi utvecklar en modul i taget så att produktionen fungerar. Sedan kan vi sätta ihop dem i ett flöde, säger Sören Primdahl, produktionschef.

Den första modulen är tejpgjutningen.

I ena änden av en mycket lång maskin läggs den keramiska smet som ska bli bränslecellens stomme på en plastfolie. I andra änden kommer skivor av bränsleceller.

- Det är tjugo centimeter högteknik här, säger Sören Primdal och pekar. Resten är fyrtio meter torkskåp.

I nästa steg sprutmålas två tunna lager på bränslecellsskivorna. Skikten är tillsammans en fjärdedel så tjocka som ett hårstrå, så det gäller att målningsrobotarna är lätta på handen.

I det här skedet ser bränslecellerna fortfarande ut som avlånga, lätt grönaktiga tunnbröd på plåtställningar som åker ut och in i ugnen.

- Allt det här ska ske på löpande band i framtiden, hela vägen med sprutmålning och genom ugnarna som blir som torktunnlar, säger Sören Primdal.

De färdiga tunnbröden packas ihop och körs i väg till ett annat ställe, där de skärs till i exakta kvadrater på 12x12 centimeter. Sedan kommer de tillbaka och monteras i stackar. Det sker manuellt vid några bord runt en golvyta.

De plana cellerna ska staplas med millimeterprecision, och det är ett riktigt pillgöra.

- Modellbyggande var en merit för dem som sökte jobb här. Men snart ska det stå en robot här i stället, säger Sören Primdal och pekar på den tomma golvytan.

De färdiga bränslecellsstackarna skickas till slut vidare till inkörning och test.

Sedan används de i interna projekt, eller säljs till kunder och samarbetspartner.

- Det här är inte mycket till fabrik ännu, säger Sören Primdal och rycker på axlarna.

- Men det är egentligen inte så avancerad teknik som behövs. Det som är svårt är att få bitarna att fungera ihop, att få ett flöde med minimalt spill och kassationer. Men 2014 ska vi sätta ihop alla pusselbitarna, då blir det produktion som i en bilfabrik.

En fullskalig fabrik kostar en miljard danska kronor. Investeringsbeslutet ska fattas om två år. Då är Haldor Topsoe 98 år.

-Men han tänker långsiktigt, säger Helge Holm-Larsen.