Han längtar inte tillbaka till Bofors. Den gryende vindkraftsindustrin i Sverige lockar mer än kanonerna.

- Men skulle Bofors börja med vindkraft och erbjöd mig ett jobb så kanske jag skulle ändra mig - för att slippa pendla, säger Kjell Korp när han visar den nya vindtornsfabriken.

Här vid Vänerns strand byggde dåvarande Kamewa Sveriges första stora vindkraftverk Albertina, som sedan restes på gotländska Näsudden 1982.

Nu står en ny vindkraftsfabrik klar att försvara Kristinehamns färger.

Men man får nöja sig med att bygga de 90 meter höga tornen. De 122 ton tunga tre MW-turbinerna kommer från det finländska företaget Winwind i Uleåborg.

Skräddarsydd fartygsplåt
Utmaningen, att bocka, svetsa, lackera och utrusta 100 stora torn per år, är tillräckligt stor som den är.

Den nästan fem centimeter tjocka, 14,5 meter långa och tre meter breda fartygsplåten kommer måttbeställd och svetsklar med järnväg från Polen till Kristinehamn.

Där bockas den i en 78 ton tung rullbockningsmaskin till ett svep på tre meters bredd och knappt fem meter i diameter. Det momentet tar mindre än en halvtimme.

Den översta delen av tornet är svagt konisk och plåten levereras med rätt mått så att diametern inte blir större än 3,04 meter i diameter.

En meter svet i minuten
Efter bockningen tar Kjell Korp och hans svetsarkollegor över.

Med en supermodern underpulversvetsrobot från Esab låser han skarven och en tremetersring är klar. Svetsroboten klarar en meter raksvets i minuten, och en ring kan göras klar på bara några minuter.

De svetsas sedan samman till längder på 20-30 meter.

Längre än så kan de inte göras för att kunna fraktas på de specialbyggda lastbilssläpen.

Specialbyggd lastbilstransport
På varje 20-metersektion svetsas en "krage" fast i vardera ändan. Varje sådan krage, eller flänsring, har cirka 100 bulthål för de grova M64-bultarna som monteras när sektionerna byggs samman till ett högt vindkraftstorn.

Efter blästring och lackering på in- och utsida monteras stegar, hissar, plattformar, kablage och annat inkråm.

Och utanför väntar Christer Andersson med sin Scania 143 och det specialbyggda släpet för den långa transporten till vindkraftsparker på Västkusten, i Norrlands fjällvärld och Vänerns vatten.