Alla Sveriges sedlar produceras i dag i Tumba utanför Stockholm. Här finns en av de äldsta tillverkarna av sedelpapper i världen, som även exporterar till många andra länder. Men bruket fick en besvärlig start när det grundades för drygt 255 år sedan.

Då hade Riksens Ständers bank, sedermera Sveriges Riksbank, länge fört en ojämn kamp mot sedelförfalskarna. Trots att bedragare dömdes till döden medelst hägning, kom allt fler falska sedlar i omlopp. Situationen var ohållbar.

På den här tiden importerades allt sedelpapper från Holland. Finare papper fanns inte att uppbringa. Det märkliga var att även falska sedlar trycktes på det holländska sedelpappret. Delar av importen hamnade uppenbarligen i orätta händer någonstans på vägen till Sverige.

För att få kontroll över pappret beslutade Riksens Ständers bank år 1755 att starta egen tillverkning. Det nya bruket började genast byggas i Tumba. Men det var lite si och så med kompetensen. När bruket inspekterades två år senare uppdagades allvarliga brister – pappersproverna som tillverkats höll inte alls måttet.

Nu såg man ingen annan råd än att hämta experter från Holland för att få ordning på produktionen. Haken var att den holländska staten vakade hårt över sina yrkeshemligheter, och pappersmakare som försökte lämna landet riskerade hårda straff. Svenskarna lyckades ändå via bulvaner övertala de två bröderna Jan och Erasmus Mulder. Rundlig ersättning utlovades.

Storebror Jan försökte även värva med sig några kolleger, men någon angav honom. Han dömdes till 16 års straffarbete, så hårt att han bara överlevde i 48 dagar. Erasmus gick under jorden och lyckades utklädd till sjuk bonde lämna landet tillsammans med sin hustru. Händelsen kom i Holland att kallas ”den svenska spionaffären”.

Sommaren 1758 kom Erasmus Mulder fram till Tumba bruk. Han tillverkade formar med böjda mässingstrådar, som gav fina vattenmärken. Han bytte ut det föråldrade stampverket där lumpen malts, mot ett valsverk som både klippte och malde. Och han införde två viktiga holländska affärshemligheter: renlighet och noggrannhet.

Inom ett år började bruket leverera prima papper till sedeltryckerierna. För säkerhets skull försågs sedlarna med varningen ”Den som denne sedel efterapar skal warda hängd.”

Erasmus Mulder lockade till sig en tredje bror och hans söner till Tumba där de bildade en liten holländsk koloni. Enligt avtalet skulle de egentligen lära ut papperskonsten till svenskarna. Men i 30 års tid behöll de kunskapen för sig själva.

I början av 1800-talet tillverkades svenska sedlar fortfarande på vitt papper med enkelt högtryck, en teknik som även användes för att trycka böcker. Men nu hade förfalskarna kommit i kapp. Därför krävdes nya innovationer. Och nytt industrispionage, den här gången i England och Frankrike.

Resultatet blev ett riktigt tekniksprång på 1830-talet. Tumba bruk började tillverka lamellerat papper, som bestod av två tunna, vita ark med ett färgat ark däremellan. Varje färg motsvarade en valör. Sedlarna var så färggranna att de döptes till blåfinkar och kanariefåglar i folkmun.

Man gick även över till koppartryck, där en kopparplåt med ett inristat motiv valsas med tryckfärg. När ett papper sedan pressas mot plåten så överförs motivet. På så vis kunde man nu skapa slingriga, geometriska mönster, svåra att efterapa.

1840 togs en numreringsmaskin i bruk, innan dess hade alla sedlar numrerats för hand. I slutet av 1880 skärptes säkerheten ytterligare med porträttvattenmärken som avbildar hela gråskalan.

Två gånger har bränder skapat stor förödelse på bruket. När det byggdes upp efter branden 1875 installerades såväl ångkraft som elektriskt ljus i arbetslokalerna. År 1939 togs en första pappersmaskin i drift, och tillverkningen av handgjort sedelpapper minskade därefter successivt. Råmaterialet lump byttes också stegvis ut mot råbomull. En orsak var att lumpen, det vill säga kasserade kläder och textilier, innehöll allt mer syntetmaterial. Syntetfiber tål inte den höga värmen i pappersmaskinen och orsakar hål eller fläckar i sedelpappret.

På 1970-talet flyttade Riksbanken sitt sedeltryckeri till bruket, och sedan dess tillverkas både papper och sedlar här. 2001 såldes bruket till amerikanska Crane. Närmsta granne är Tumba Bruksmuseum, som fortfarande tillverkar papper för hand.