Gävle bygger ny hamn av förorenat mudder
Av: Erik Mellgren
Publicerad 1 februari 2012 00:00
4 kommentarer
Gävle ska bygga ut sin hamn. En del av byggmaterialet är förorenade muddermassor. De stabiliseras med en ny svensk metod där de bland annat blandas med masugnsslagg.

När Gävle Hamn bygger en ny inseglingsled så kommer det att skapa 600?000 kubikmeter förorenad muddermassa.
Utbyggnaden börjar till sommaren. Gävle Hamn ska bland annat få en ny inseglingsled. Det innebär att 4,5 miljoner kubikmeter sediment ska muddras upp från havsbotten. Den översta halvmetern av sedimentlagret, motsvarande 600?000 kubikmeter, är förorenad av bland annat metaller och olika organiska föroreningar.
– Vi kan inte lägga förorenade massor på havsbotten, då sprids föroreningarna till ställen som inte varit påverkade förut. Och det är sådana volymer att det är svårt att hitta någonstans på land att deponera dem, för att inte tala om att det blir en massa lastbilstransporter, säger Linda Astner, miljöingenjör vid Gävle Hamn.
– Nu kan vi i stället bygga ut hamnen med de här massorna, de används bland annat när vi bygger en ny oljepir.
Metoden innebär att muddermassorna blandas med cement och mald, granulerad masugnsslagg. Då binds och oskadliggörs de föroreningar som finns i massorna, samtidigt som massorna stabiliseras. Proportionerna på inblandningen anpassas efter egenskaperna hos muddermassorna.
Metoden har utvecklats med stöd från EU av Statens geotekniska institut, SGI, i samarbete med bland annat olika universitet, hamnar och företag i Östersjöregionen.
Enligt den ansvarige hos SGI, Göran Holm, kan man ta hand om föroreningar som PCB, polyaromatiska kolväten och DDT med metoden.
– Vi har på gång hur man ska hantera tributyltenn, som använts som biocid i bottenfärger på fartyg, säger Göran Holm.
Granulerad masugnsslagg, hyttsand, består mest kiseldioxid, kalk och magnesiumoxid. Genom de höga temperaturerna i masugnen drivs tungmetallföroreningar bort. Hyttsand används också som Krav-godkänd jordbrukskalk.
Inblandningen kan göras i en processanläggning i land varifrån massorna sedan pumpas dit där de ska användas. En annan möjlighet är att valla in massorna bakom exempelvis en sprängstensvall och sedan stabilisera dem på plats.
Hos Gävle Hamn genomförde man hösten 2010 ett fältförsök med 10?000 kubikmetermassor. De blandades med bindmedel och lades upp bakom en 70 meter lång kajkant. Enligt Linda Astner visar de prov man tagit sedan dess att metoden motsvarat förväntningarna.






Kommentarer
4 kommentarer Sortera: Äldsta överst