”Använd halm och avfall - rör inte maten”

2013-04-19 13:34  
Tillverkningen av etanol från majs kräver mycket energi. Foto: Colourbox

DEBATT. Max fem procent, där går EU:s gräns för hur mycket bränsle som får framställas av livsmedelsgrödor. Framtida biobränslen måste leda till faktiska utsläppsreduceringar och inte knuffa undan matproduktion, skriver Pierre Schellekens chef för EU-representationen i Sverige.

Ett av målen i EU:s strategi för 2020 är att tio procent av den energi som används i den europeiska transportsektorn ska vara förnyelsebar, men för att den utvecklingen ska vara miljömässigt hållbar måste vi också beakta den totala klimatpåverkan av de biobränslen vi använder.

EU-kommissionen har därför föreslagit ett tak på fem procentenheter för biobränslen framställda från livsmedelsgrödor som en del av det tioprocentiga målet för biobränslen.

Efterfrågan på biobränslen har ökat under senare år och i många fall produceras de från livsmedelsgrödor, som exempelvis socker, stärkelse och vegetabilisk olja. Men när bränsleproduktionen konkurrerar med matproduktion, riskerar priserna på mat att stiga. För att tillgodose efterfrågan på mat och göra plats för ny åkermark, behöver skog fällas.

Skogsavverkningen, som följer i spåren av den ökade produktionen av biobränsle, leder till omfattande koldioxidutsläpp och minskar därför den utsläppsreducering som biobränslen bidragit till.

Nya vetenskapliga studier visar att vissa biobränslen orsakar lika stora växthusgasutsläpp som de fossila bränslen de ersätter, om man tar hänsyn till att produktion av livsmedel flyttar till skogsmark som inte tidigare använts för lantbruk - det som också kallas indirekt förändrad markanvändning.

EU:s hållbarhetskriterium för biobränslen innebär idag minst 35 procent utsläppsminskning, i jämförelse med om fossila bränslen hade använts och år 2017 kommer den siffran vara minst 50 procent.

EU-kommissionens förslag om ett tak för biobränslen från livsmedelsgrödor har som främsta mål att stimulera utvecklingen av andra- och tredje generationens biobränslen; exempelvis avfall och halm.

Genom att använda bränslekällor som inte behöver beredas mark minskar växthusgasutsläppen, samtidigt som konfrontation med matproduktionen och risken för stigande matpriser undviks.

Vi vill att bränsleproducenter och medlemsländer beräknar markomvandlingen när de bedömer hur stora växthusgasutsläpp biobränslen medför, eftersom det möjliggör för oss att bättre följa bränslenas utsläppsreduceringar.

För svensk del innebär femprocentsspärren inte en begränsning för konsumtionen av biobränslen, utan enbart i vilken utsträckning vissa biobränslen kan tillgodoräknas i EU:s tioprocentmål för förnyelsebara energikällor. Spärren begränsar inte heller medlemsstaternas möjligheter att tillhandahålla finansiellt stöd till framtagandet av biobränslen.

Vi är alla överens om att vi för att reducera utsläppen av växthusgaser måste använda mer biobränsle. Men samtidigt måste vi premiera biobränsle som är långsiktigt hållbart. Det innebär inte något stopp för första generationens biobränslen, men det sänder en tydlig signal att framtida biobränslen måste leda till faktiska utsläppsreduceringar globalt och undviker att skapa konkurrens mellan matproduktion och naturen.

Allt annat är ohållbart.

Pierre Schellekens

Chef för EU-representationen i Sverige

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt