Alger ger klimatsmarta råvaror

2015-10-29 05:00 Ulla Karlsson-Ottosson  

Brunalger som odlas längs svenska kusten och ger klimatsmarta råvaror åt industrin. Det är målet för projektet Seafarm. I maj skördas 75 ton från försöksodlingen i Kosterarkipelagen.

Världen över brottas forskare och politiker med frågan om hur människans utsläpp av koldioxid ska kunna minska. Klart är att produktionen av mat står för en ansenlig del. Andra funderar över hur jordbruksmarken ska räcka för att försörja en växande befolkning.

Det svenska forskningsprojektet Seafarm tror att lösningen kan finnas i havet. Genom storskalig odling av brunalger hoppas Fredrik Gröndahl och hans forskarkolleger få fram livsmedel och foder – samtidigt som haven renas.

– Makroalger lever på koldioxid och solljus. Dessutom fungerar de som små reningsverk eftersom de tar upp kväve och fosfor, konstaterar projektledaren Fredrik Gröndahl, docent vid industriell ekonomi på KTH.

Men algerna kan användas till långt mer än mat. Dit hör klimatsmarta kemikalier, biogas och gödsel som inte tillverkas av fossila bränslen. Därmed blir de också koldioxidneutrala, det vill säga de bidrar inte till att höja koldioxidhalten i atmosfären.

Samtliga produkter är tänkta att utvinnas i processteg efter varandra.

– Vårt mål är att utveckla ett integrerat bioraffinaderi där man i en och samma fabrik kan få fram allt från mat till gödsel.

Tidigare i år skördades ett par ton sockeralger från en försöksodling på 0,2 hektar utanför Koster. När algerna placerades ut på rep i odlingen förra hösten var de millimetersmå. Vid skörden sex månader senare hade de vuxit till närmare två meter.

– Nu bygger vi ut farmen till två hektar och sätter ut nya linor med insådda alger. Det kommer att ge runt 75 ton i maj och bli vår första riktigt stora skörd.

Göteborgs universitet ansvarar för att den storskaliga odlingen sker på bästa sätt och undersöker om den har några ekologiska effekter.

Andra delar av projektet studeras av forskare vid Chalmers, KTH, Lunds universitet samt Linnéuniversitetet.

När det gäller algodlingarnas betydelse för att ta upp koldioxid, kväve och fosfor är beräkningarna ännu inte klara.

Går det att odla makroalger också på östkusten?
 

– Ja då, om man använder havssallad, Ulva lactusa.

Projektet Seafarm, och utvidgningar av algodlingsprojektet, har hittills beviljats 76 miljoner kronor i anslag från olika forskningsstiftelser.

– Intresset från industrin är stort. Nu gäller det att ta fram demonstratorer som visar att metoderna fungerar, säger Fredrik Gröndahl.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Fem universitet deltar i projektet

Projektet Seafarm startades 2013 och löper under fem års tid. Göteborgs universitet ansvarar för att den storskaliga odlingen sker på bästa sätt och undersöker om den har några ekologiska effekter.

Forskare vid Chalmers har tagit sig an uppgiften att utreda hur skörden bäst tas om hand för att fungera optimalt i ett bioraffinaderi. Tillsammans med KTH studerar de också hur polysackarider för produktion av polymerer för tillverkning av bioplast ska renas fram. Det gäller även för proteiner och peptider som kan användas till livsmedel och foder.

På KTH och Lunds universitet görs också kostnads- och hållbarhetsanalyser. Uppgiften att optimera produktionen av biogas från biomassan har Linnéuniversitet tagit sig an.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt