Miljö

De ska studera om foster påverkas av brandskum

Forskarna planerar att följa två grupper av gravida kvinnor och deras barn från graviditeten, över förlossningen och vidare under barnens levnad. Foto: Alamy

Brandskum har förorenat grundvattnet på flera ställen i landet. Nu får forskare miljonbidrag för att studera hur gravida kvinnor och deras barn påverkas av kemikalier i skummet.

Publicerad

I Ronneby kommun, Botkyrka kommun och Uppsala kommun har fluortillsatser från brandsläckningsskum upptäckts i grundvattnet.

Det handlar om så kallade PFAS-ämnen, poly- och perfluorerade alkylsubstanser, som har använts i brandskum för sin filmbildande funktion. De har också varit vanliga i impregneringsmedel, rengöringsmedel och livsmedelsförpackningar.

Många av ämnena är långlivade i naturen och misstänks vara giftiga om de intas i höga halter under lång tid.

– Vissa perfluorerade ämnen är hormonstörande och har i experimentella studier visat sig påverka fortplantning. Hos människor har exponering visat sig påverka bland annat sköldkörtelfunktion och födelsevikt hos barn. Trots sådana data vet vi förvånansvärt lite om hur påverkan sker och vilka verkningsmekanismer som ligger bakom effekterna, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Läs mer:

Carl-Gustaf Bornehag Foto: Linda Nohrstedt

Epigenetiska mekanismer styr vilka gener i DNA-sekvensen som ska ”slås på” eller ”slås av”. Mycket talar för att sådana mekanismer också styr fostrets cellutveckling. Om mamman exponeras för PFAS under graviditeten, skulle barnen alltså kunna drabbas av livslånga effekter, till exempel försämrad tillväxt.

– Det finns barn som föds små men växer till snabbt och senare blir överviktiga. Det är en gåta vad det beror på, men det skulle kunna röra sig om en sådan programmeringseffekt, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Läs mer:

Forskarna planerar att följa två grupper av gravida kvinnor och deras barn från graviditeten, över förlossningen och vidare under barnens levnad.

Vid Karlstads universitet pågår redan Selma-studien, där halten av åtta perfluorerade ämnen har mätts i blodet på drygt 2 300 värmländska kvinnor under tidig graviditet.

Tack vare pengarna från Vetenskapsrådet kan epigenetiska markörer mätas i sparade prover från kvinnor och barn i Selmastudien. Liknande mätningar ska också göras på gravida kvinnor och deras barn i Ronneby kommun.