När människan blir ett försöksdjur

2016-01-25 12:22 Ulla Karlsson-Ottosson  

KRÖNIKA. Stjärnkirurgen Paolo Macchiarinis kontroversiella metoder ser inte ut att ha testats på djur innan de första mänskliga patienterna opererades. Hur kunde det hända?

Julia Tuulik tittar rakt in i kameran. Hennes högsta önskan är att kunna leka med sin son, men hon hindras av hålet i halsgropen som gjordes efter en svår bilolycka. Hon är glad och förhoppningsfull. Videon har hon skickat in till en rysk tävling. Vinnaren ska få en luftstrupe av plast, belagd med kroppsegna stamceller, inopererad. Tekniken har utvecklats av Paolo Macchiarini, då gästprofessor vid Karolinska institutet och forskningsledare i ryska Krasnodar. Hon blir den utvalda.

Det Julia Tuulik inte visste var att hon i själva verket skulle bli, som det verkar, ett mänskligt försöksdjur. Drygt två år efter operationen, som först verkade ha lyckats, var hon död.

Jag följer skräckhistorien i SVT:s dokumentär Experimenten. Här skildras stjärnkirurgen Paolo Macchiarini, driven av viljan att rädda miljontals människor som behöver nya organ, men som nu anklagas för att ha bortsett från riskerna och att ha använt människor som försöksdjur.

Jag kan inte släppa det jag sett. Hade det verkligen inte gjorts några djurförsök innan? Är det ens tillåtet? Jag ringer upp Niklas Juth, docent i medicinsk etik på Karolinska Institutet och medlem i Karolinska universitetssjukhusets etiska råd.

Han anser att det bara är när det är säkert att patienterna kommer att avlida om man inte gör någonting - och det inte finns något annat att ta till - som det ibland kan vara etiskt försvarbart att göra experimentella ingrepp. Allt förutsatt att patienten ger sitt tillstånd. Endast då kan man överväga att inte följa det internationellt sett viktigaste forskningsetiska dokumentet - Helsingforsdeklarationen. Där sägs uttryckligen att experiment på människor ska föregås av djurförsök.

Att det kan vara etiskt försvarbart i fall när en människa är dödligt sjuk och man desperat söker efter en utväg förstår jag. Att göra det på en person som av allt att döma har många år kvar att leva om man inte gör någonting är en helt annan sak.

Kan det vara sant att man gick vidare från de tre dödligt sjuka patienter som opererades på Karolinska under 2011 och 2012 till betydligt friskare människor i andra länder - utan djurförsök? Jag tar kontakt med några av läkarna på Karolinska som ingick i forskningsmiljön kring Paolo Macchiarini. De hade utgått från att djurförsök med de syntetiska luftstruparna hade gjorts någon annanstans innan han kom till Stockholm. Att det inte var så upptäcktes inte eftersom han sa sig ha alla tillstånd. Men djurförsök på råttor startade först i slutet av 2012, enligt en av dem. Ytterligare en konstaterar samma sak och tillägger "Detta hade inte behövt hända.”

Den vetenskapliga tidskriften Nature Protocols publicerade artiklar om råttförsöken först år 2014.

Ny Teknik är en av många tidningar världen över som har rapporterat om forskningen vid Karolinska institutet. Jag var den som skrev. Biopolymerer i kroppen är inget nytt och KI är erkänt duktiga på stamceller. Det nya var kombinationen som skulle kunna skapa hållbara livsnödvändiga organ som inte stöttes bort av immunförsvaret. De frågor jag ställde till Paolo Macchiarini under flera intervjuer fick också trovärdiga svar.

Men det var då. De gånger Ny Teknik har sökt honom under det senaste året har vi endast lyckats nå honom en gång. Det var i juni när han förlorade forskningsbidraget från Vetenskapsrådet. "Det har varit och är min linje att inte ge några kommentarer", sa Paolo Macchiarini då.

Nu utlovas svar från honom, på frågor som: Hur kunde man? Varför var det så bråttom? Varför tog man sådana risker, i den sista delen av dokumentären som sänds i SVT nu på onsdag kl 20.00.

Under hösten 2015 och våren 2016 har nya uppgifter om misstänkta oegentligheter när det gäller Paolo Macchiarinis forskning och utfallet av operationerna kommit fram, se länk.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt