Sverige fastnade tack vare åsnan

2011-07-22 13:00 Charlotta von Schultz  

Världens första syntetiska universallim är starkt, genomskinligt och snabbtorkande. Men det var åsnan Peppo som fixade tidernas pr-kupp åt Karlsons Universalklister.

<p>Historien bakom en av Sveriges största reklamsuccéer börjar med den missnöjde skomakaren Axel Karlson i Örebro. Han retade sig på att skosulorna lossnade och började laborera. </p> <p>I början av 1920-talet använde limtillverkarna fortfarande ben, fiskrester och liknande råvaror för att få till den eftertraktade klibbigheten. Axel Karlson smälte i stället ner filmrester från Svensk Filmindustri med aceton. Resultatet blev Karlsons klister, ett syntetiskt universalklister, som stod pall för slitage, fukt och kyla. </p> <p>Innovationen fick sitt verkliga genomslag tack vare pr-geniet Olow Klärre, som bedrev gerillamarknadsföring långt innan termen var påtänkt. Herr Klärre lade sig helt sonika i bakhåll för vaktparaden en dag, när SF filmade marschen mot slottet i Stockholm. </p> <p>Sedan hoppade han fram och tog täten tillsammans med åsnan Peppo, som bar ett reklamplakat. Journalfilmen visades på biografer runt om i landet och spred en slogan som fortfarande är välkänd: Alla använder Karlsons klister utom jag, för jag är en åsna. </p> <p>Nu ökade försäljningen snabbt och klistret blev med tiden ett av de mest sålda i Norden. </p> <p>Det fanns ingen hejd på universalklistrets makalösa förmåga. I alla fall om man ska tro företagets vittnesmål från nöjda användare, som inte tvekar att laga spruckna ägg eller stoppa blödningar med produkten. Här är ytterligare några exempel:

  • En präst i Skåne biter av en stifttand strax före predikan, men sätter raskt fast den igen.
     
  • Schweiziska klocktillverkare fäster rubiner vid urtavlor.
     
  • Vatikanmuseet i Rom pusslar ihop mångtusenåriga skärvor.
     
  • Karlsons universalklister används än i dag. Fast sedan år 2001 tillhör varumärket den tyska limtillverkaren UHU.

En klister-trilogi

Konsten att tillverka lim är urgammal. Innan syntetiska lim som Karlsons klister uppfanns kom råvarorna från djurriket. Ägg, djurhudar och ben till exempel.

Även fiskrens gav rätt klibbighet. När Carl von Linné besökte Norrland så hittade han ett intressant lim som samerna tillverkade av abborrskinn. Receptet tog sig sedermera in i Vetenskapsakademiens handlingar.

Limkokandet var länge småskaligt och hantverksmässig, men runt år 1700 grundades den första fabriken för att tillverka hudlim i Holland.

Karlsons klister blev populärt även på andra sidan Atlanten. Det hela började med att Axel Karlson emigrerade till USA och hamnade på obestånd. 1929 tog svenskättlingen Nils Testor över rättigheterna. Han grundade Testor Chemical Company och döpte om klistret till Crystal Clear Household Cement. Till att börja med användes produkten främst för att laga repor i damstrumpor, men med tiden fick den stort genomslag i hemmen för alla möjliga ändamål.

Testor säljer hobby- och hushållsklister än i dag.

Karlsons Klister är inte det enda mytomspunna limmet. Historien bakom de gula post-it-lappar började när 3M-forskaren Spencer Silver misslyckades med att ta fram ett superstarkt lim. Det blev supersvagt, men kunde underligt nog fästas om och om igen. Värdelöst, tänkte Spencer.

Flera år senare använde hans kollega kletet på bokmärken i sitt nothäfte i kyrkokören. 3M såg potentialen och lanserade post-it-lapparna 1980. Först begrep kunderna inte vad lapparna skulle vara bra för. Sedan blev succén monumental.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt