Professor: Jag tror inte på mobiler och surfplattor i framtiden

2014-01-10 07:19 Helen Ahlbom  
Jan Rabaey, Swarm lag, Berkley.

En biljon sensorer som skickar information till molnet för att göra världen bättre. Det är Swarm Labs vision för år 2025. Men många utmaningar återstår.

Professor Jan Rabaey på Berkeley i Kalifornien tror inte längre på mobilen eller surfplattan. I stället är det med enkla handrörelser som vi i framtiden får tillgång till nätet– oavsett var vi befinner oss. Detta tack vare svärmar av sensorer.

I sin vision för 2025 finns en biljon (en miljon miljoner) trådlöst uppkopplade sensorer, som registrerar allt från en vinkning med handen till bilars position och sprickbildningar i en bro. All data skickas vidare till molnet, där den samlas in och kan bearbetas för nya tjänster.

– Med så mycket data kan man nästan förutspå vad som händer härnäst. Som var det blir trafikkaos och när en flygmotor måste in på service, säger Jan Rabaey.

– Tillsammans blir sensorer och ”big data” ett extremt kraftfullt verktyg.

Jan Rabaey ser svärmen som länken mellan cybervärlden och verkligheten, där sensorerna fungerar som sinnesorgan och muskler.

Han är initiativtagare till Swarm Lab på Berkeley University, där forskarna jobbar med trådlösa sensornätverk och samarbetar med nio andra amerikanska universitet samt ett stort antal företag, däribland Ericsson.

Den svenska telekomjättens intresse beror på att nästa generations mobilnät, 5g, ska kunna hantera 500 miljarder uppkopplade sensorer och apparater.

– Vi har haft flera personer här från Ericsson, både från Lund och Silicon Valley, säger Jan Rabaey.

Tanken på mängder av små trådlöst uppkopplade sensorer har funnits länge. Begreppet ”smart dust” myntades 1994 av Berkeleyforskaren Kris Pister. Militären hängde snabbt på och såg framför sig hur detta intelligenta damm skulle spridas ut från flygplan och identifiera allt från giftiga gaser till fiendens rörelser.

Kris Pister är en av initiativtagarna till Swarm Lab. Visionen om ”det smarta dammet” och ”sensorsvärmen” är ungefär densamma. Men forskningens fokus har ändrats.

Tidigare handlade det om att få fram tillräckligt små, batterisnåla och billiga sensorer. Nu går det att köpa en dator på ett två mm2 litet chip och tillverkaren Freescale har lovat att lägga till en energisnål wifi-lösning inom kort.

– Vårt fokus inom svärmforskningen handlar därför om systemet, inte de enskilda sensorerna, betonar Jan Rabaey.

Huvuduppgiften för forskarna på Swarm Lab är att ta fram ett nytt öppet operativsystem för svärmen av sensorer.

– Med det kan vi släppa loss kreativiteten hos världens utvecklare. På samma sätt som de mobila operativsystemen Android och Ios fick apparna att explodera.

För trots många års tro på en ljus framtid för de trådlösa sensorerna har den kommersiella framgången uteblivit. År 2005 förutspådde analysföretaget On World en världsmarknad för trådlösa sensornät på över fem miljarder dollar 2010. Men prognosen slog helt fel. Försäljningen nådde inte ens upp till en tiondel.

– Förklaringen är att alla tidigare lösningar special­designats. Det är därför vi ser det öppna svärmoperativsystemet som den felande länken, säger Jan Rabaey.

Meningen är att detta ”Swarm-OS” ska kunna användas gratis av alla utvecklare som vill ta fram egna tjänster och appar för trådlösa sensorer.

Swarm Lab har kommit en bit på väg och ska visa upp en tjänst, baserad på sitt öppna operativsystem, för första gången i november.

– Då ska vi strömma video och ljud till olika bildskärmar och högtalare i ett konferensrum utan hjälp av surfplatta. Jag ska bara behöva lyfta handen, säger Jan Rabaey.

Tjänsten har tagits fram i projektet ”the un-pad”, där forskarna vill visa hur man i framtiden ska kunna nå nätet utan att behöva bära med sig en egen surfplatta.

– Det krävs förstås att det finns skärmar att låna på de platser där man befinner sig, och sensorer som registrerar ens gester, säger Jan Rabaey.

Men det tror han inte kommer att vara något större problem. Redan i dag finns många skärmar på plats och visionen gäller 2025.

– Och då finns det nog en skärm både i glasbordet, i vardagsrummet och i badrumspegeln, säger han.

Ett annat användningsområde för sensornäten är övervakning och styrning av energianvändningen. På Berkeley finns sedan flera år sensorer i varje rum, som gör så att temperaturen sänks och belysningen släcks i tomma rum. På sikt ska alla insamlade mätuppgifter användas för att förutspå och styra energisystemen.

Universitetet i San Diego, som också deltar i svärmprojektet, forskar på sensorer i smarta elnät tillsammans med chiptillverkaren TI.

Avsikten är också att svärmarna ska användas för allt från direktkommunikation mellan självstyrande bilar, mätning av miljöföroreningar och blodsockerhalter till att larma när ovälkomna gäster närmar sig hemmet.

Många utmaningar återstår. Inte minst frågor som rör säkerhet och integritet.

– Säkerheten måste byggas in i alla datalager, säger Jan Rabaey.

Det tror han ändå blir förhållandevis lätt att lösa, eftersom det är ett tekniskt problem. Svårare blir det att förhindra otillåten övervakning.

– En förutsättning är att alla äger sina egna data. Annars kommer det här aldrig att ta fart. Sedan ska man själv kunna bestämma om man vill överlåta eller sälja rätten till Google eller någon annan.

Tankarna kring hur denna ”äganderätt” ska utformas är långt ifrån färdiga, eller vilken institution som väntas driva denna fråga. Motståndarna är mäktiga.

Jan Rabaey inser svårigheten, men är ändå optimistisk.

– Eftersom det pågår så många akademiska diskussioner om detta just nu.

För Berkeleyforskarna är svärmen av trådlösa sensorer ett bevis på vad man kan åstadkomma genom sam­arbete.

– Ingen äger svärmen. Vi måste använda varandras sensorer och nätverk för att få ut den största nyttan, säger Jan Rabaey.

Han medger att inte heller detta kommer att bli lätt. Så enkla saker som att öppna sitt trådlösa nät för andra och dela med sig av sin mobils batteri kräver såväl nya säkerhetslösningar som ändrat beteende

– Visst, men i svärmen vinner ingen på att vara självisk. Samarbete är ett måste.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt