Ny kriminalteknik kan ge svar i Palmeutredningen

2016-02-26 14:14 Monica Kleja  

Kriminaltekniken har revolutionerats sedan Palmemordet. Nu är nya arbetsmetoder – som ansiktsjämförelser och 3d - på väg. Kan de lösa den svåra mordgåtan?

Mycket gick snett ur kriminaltekniskt synvinkel, efter att Olof Palme skjutits till döds på Sveavägen 1986.

Inledningsskedet blev panikartat, enligt Sonny Björk, en av de första kriminalteknikerna på plats, och tidigare vapenexpert i polisens Palmegrupp.

– Med facit i hand skulle vi ha spärrat av ett större område. Det kom ju folk och lade blommor hela tiden, sa han i en radiointervju 2011.

Den tekniska bevisningen är mager. De två kulor som till sist hittades - en 12 meter från fläcken med Palmes blod och en på andra sidan av Sveavägen om brottsplatsen - uppges ha deformerats när de slog i asfalten och är svåra att spåra till rätt vapen.

Hans Melander, i dag chef för Palmegruppen, sa på gårdagens presskonferens på Polishuset i Stockholm att:

– Kulorna är i ganska dåligt skick tyvärr. NFC (red anm: Nationellt forensiskt centrum) har sagt kan vara svårt binda kulorna till visst vapen. Det kan vara svårt utesluta att de skjutits ur andra vapen än en Smith & Wesson.

Men det man kan utläsa är så kallade bom-data. Det finns fem högervridna bommar (märken) på varje kula.

– Med ledning av det säga att bara ett visst antal vapen kan vara aktuella, uppgav han.

Vid sidan av revolver av märket Smith & Wesson kan flera andra revolvertyper också ge fem högervridna bommar på kulorna. Bland andra Rüger (USA), Taurus (Brasilien), (Spanien), Escordin (Spanien) och Ruby (Spanien).

Utredarna uppger också att piporna måste vara längre än fyra tum, eftersom kulorna annars skulle ha breddats i basen (uppsvampning).

I dag finns inte längre något huvudspår - men man ska nu se över Sydafrikaspåret igen, sa man igår inför årsdagen av mordet på söndag. Det finns också många observationer av personer med walkie-talkies, som man undersöker.

Hade teknikerna inte gjort misstaget att tvätta kulorna rena från "klet" skulle man senare genom åren ha kunnat söka efter dna, för att säkerställa att dessa kulor användes- och inte var ditlagda för att förvilla. Blod och benbitar kan fastna när kulor sprängs in i kroppen. Men man gjorde rent dem och skickade iväg kulorna till FBI.

Under mitten av 80-talet hade dna-tekniken knappt börjat ta sina första steg. 1991 tog SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium, sitt första dna-prov. Och åtta år senare satte man upp sitt första dna-register. Först 2006 ökade polisens möjlighet att topsa fler misstänkta.

Mördaren sägs ha lagt sin hand på Olof Palmes axel, han kan ha sagt något och saliv kan ha stänkt. Men det tog tid för utredarna i polisens Palmegrupp att få besked om dna-spår som fanns på Olof Palmes nedfrusna överrock. När de väl kom 2008 visade sig dna-profilen vara Olof Palmes egen.

Läs mer: Han har utrett Palmemordet i 30 år

I dag - 2016 - har tekniken kommit så långt att kriminalteknikerna inte bara ta fram någons dna-profil. Man kan också se varifrån dna-spåren kommer - är det dna från blod, saliv, hår? Men än så länge befinner sig metoden på forskningsstadiet.

– Dna kan också avslöja någons hårfärg, hudfärg och ögonfärg och från vilken världsdel någon kommer, säger Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande chef på NFC, Nationellt forensiskt centrum, tidigare SKL.

Lena Klasén, NFC:s chef, säger att man i framtiden – om forskningen lyckas ta fram fler liknande parametrar - kan få fram en slags fantombild via dna.

Även bildanalysen utvecklas snabbt. NFC testar flera nya metoder som är på stark frammarsch:

  • Ansiktsjämförelser kan inom 1-2 år bli ett bra komplement till dna och fingeravtryck. En bild från en övervakningskamera jämförs med en högupplöst ansiktsbild på den misstänkte. Sedan räknar en dator ut överenstämmelsen mellan ansiktsdragen.
  • Multispektrala bilder - en sensorteknik som kan möjliggöra åldersbestämning av exempelvis fingeravtryck och blod från bilder.
  • Man kan filma brottsplatser med hjälp av laser i syfte att visualisera dem i 3D. Och man kan använda drönare för att ovanifrån filma ett område, och snabbt få överblick.

Ansiktsjämförelser har testats av NFC på uppdrag av Palmegruppen. Det säger spaningsledaren Dag Andersson till Ny Teknik.

Bland annat har man försökt att tillämpa metoden på den bild på två personer - förmodade sydafrikanska agenter - som togs på Arlanda kl 10 på morgonen den 1 mars 1986, alltså dagen efter mordet.

– Men NFC har inte lyckats få fram något eftersom bilden är tagen snett bakifrån och man ser inte ansiktena så tydligt, säger Dag Andersson.

Det första en mordspanare skulle göra i dag är sannolikt att tömma närmaste mobilmast. I dag lämnar vi massor av digitala spår, i mobiler, på datorer, i snabbköpskassan och som kan spåra oss geografiskt.

1986 fanns få mobiler. Makarna Palme gick på biografen Grand. Vilka andra satt i salongen och såg filmen Bröderna Mozart före mordet? I dag hade polisen fått veta om det fanns intressanta personer utanför eller bland biobesökarna via deras mobiler, eller om man betalat biobiljetten med kontokort.

På NFC växer inte minst arbetet med att leta it-forensiska spår. Big data-analys blir allt vanligare.

När det gäller provskjutningar med misstänkta Palmevapen görs de på traditionellt vis. Men efteranalysen har moderniserats. Med hjälp av smartare algoritmer kan man noggrannare matcha mönstren på kulorna, med de på andra upphittade kulor.

Forskning och utveckling kring kriminaltekniska metoder tar i dag upp åtta procent av NFC:s tid.

Vad tror då NFC-cheferna, kan då den nya tekniken lösa gåtan Palmemordet?

– Förundersökningssekretess gäller, så NFC passar på den frågan, säger Lena Klasén.

  

  

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt