Miljarder till forskning ligger orörda

2011-02-15 23:00 Eddie Pröckl  

Svenska universitet och högskolor har 12,8 miljarder kronor på konton för outnyttjade forskningsmedel. Summan har ökat kraftigt de senaste åren. Riksrevisionen är kritisk.

<p>- Riksdagen har avsatt avsevärda medel till forskning. Systemet bör bli effektivare så att forskningsbidragen används som planerats, bland annat genom att bidragen följs upp bättre, säger riksrevisor Gudrun Antemar i en rapport.</p> <p>Ökningen sedan 1998 är 74 procent, från 7,4 miljarder till 12,8 miljarder i slutet av 2009. Det är lika mycket som ett helt års externa forskningsmedel. Forskarna ligger i genomsnitt ett år efter med sina projekt. Från 2005 har ökningen varit särskilt kraftig.</p> <p>- Det har varit bra tider de senaste åren. Forskningspropparna har tillfört nya medel och det har varit rejäla ökningar, säger Peter Gudmundson, rektor för KTH, där de outnyttjade forskningsmedlen närmast fördubblats sedan 2005.</p> <p>- Grovt räknat har KTH en miljard.</p> <p>Mest, mer än två miljarder, har Lunds universitet. Rektor Per Eriksson anser att en orsak är att man får pengarna först, sedan ska man sätta i gång forskningen.</p> <p>- Särskilt den senaste forskningsproppen var framtung på det viset. Vi hinner inte med riktigt. </p> <p>Riksrevisionsverket pekar på tre orsaker till att pengarna inte används i den takt de delas ut. Mängden bidrag har helt enkelt ökat. Dessutom har pengarna koncentrerats till färre forskare i så kallade starka forskningsmiljöer. </p> <p>- För KTHs del handlar det om att det är svårt att få nya forskare på plats. Det tar tid att rekrytera och det är noga att få tag på bra personer. Det gäller inte bara professorer och seniora forskare, det kan vara svårt att få tag på bra doktorander i vissa ämnen, säger Peter Gudmundson. </p> <p>Den tredje orsaken, som Riksrevisionsverket har hittat, är forskarnas dåliga anställningstrygghet. En stor del av forskarna är visstidsanställda och förlorar alltså jobbet, när projektet är slut. Då vill man gärna ha ett litet överskott i övergången till nästa projekt.</p> <p>Båda rektorerna har planer för att få ner summan på kontot för oförbrukade forskningsmedel de närmaste åren. </p>

Universitet och högskolor får två typer av bidrag

  • Det ena är direkta statliga anslag till verksamheten. De bokförs som intäkter, och blir det något över efter ett år bokförs det som vinst.
     
  • Den andra inkomsten är externa forskningspengar, som högskolans forskare fått söka från forskningsråd och stiftelser. De pengarna är öronmärkta till specifika forskningsprojekt. Även de externa forskningsmedlen kommer till största delen från staten, men de kanaliseras via forskningsråden. Om forskarna inte gör av med dem under ett år bokförs de på ett särskilt konto för outnyttjade forskningsmedel.
     
  • Så länge universitet och högskolor fått forskningspengar på det här viset har det hamnat en del på kontot för outnyttjade medel. Ett av skälen till att ha öronmärkta forskningspengar är att de säkert ska gå till forskning och inte försvinna i högskolornas övriga verksamhet.
     
  • De senaste åren har allt mer forskningspengar blivit över och nu är summan nära 13 miljarder kronor.

Eddie Pröckl

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt