Innovation

Massproducerar celler med Nobelprisad teknik

Vanliga hudceller kan byta identitet och bli andra typer av celler. Det visade årets Nobelpristagare i medicin. Tricket upprepades snabbt av svenska forskare. Nu använder de metoden för att massproducera eftertraktade celler åt läkemedelsindustrin.

Publicerad

För fem år sedan japanen fick Shinya Yamanaka forskare i hela världen att överge sina försök att ta fram mänskliga reservdelar med terapeutisk kloning och i stället övergå till hans ips-teknik. Den innebär att hudceller från en patient programmeras om till att bli stamceller, som i sin tur kan styras till att bli den önskade celltypen. För den bedriften fick han i år Nobelpriset.

När rönen publicerades var forskarna vid det svenska stamcellsbolaget Cellartis på hugget.

-Så snart vi hörde om resultatet började vi testa tekniken. Vi ville se om det verkligen var sant, säger Johan Hyllner, forskningschef vid det franska genteknikföretaget Cellectis som förra året köpte Cellartis.

Och visst fungerade det. Cellectis var bland de första att köpa licens på Yamanakas tekniker. Nobelpristagaren och företaget samarbetar nu i ett antal projekt. Cellectis har bland annat utvecklat ett effektivare sätt att föra in gener i ips-celler.

I dag används tekniken för att producera hjärtmuskel- och leverceller i Göteborg. Köpare är läkemedelsbolag och forskare. Cellerna används för att utveckla läkemedel och vacciner samt för att studera mekanismer bakom obotliga sjukdomar. Dit hör alzheimer och parkinson.

Tillverkningen sker i två steg. Först programmeras hudceller om till stamceller. Omprogrammering och kvalitetskontroll tar ett par veckor. Därefter fryser man in dem i ampuller som vardera rymmer runt 2,5 miljoner celler. När cellerna tinas upp sätter celldelningen fart. Inom två veckor har de förökats till en miljard. Genom olika biologiska processer styrs sedan stamcellerna till att bli lever- eller hjärtmuskelceller.

Men det finns enklare tillverkningssätt än att utgå från hudceller, som måste utvinnas ur hudbiopsier.

-Vi har börjat använda oss av celler från blodprov för att göra ips-celler, säger Johan Hyllner.

Utmaningen nu är att visa att omprogrammeringen inte leder till att arvsmassan förändras på ett sätt som kan vara skadligt för patienter. Det är ett krav för att cellerna en dag ska kunna användas för att behandla sjukdomar.

Johan Hyllner blev jätteglad när han fick veta att Shinya Yamanaka fått årets Nobelpris i medicin.

- Det är sällan någon får priset så snabbt efter en upptäckt. Att Nobelkommittén tycker att den är till nytta för mänskligheten känns stort!

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här