Hoppas kunna bota alzheimers med laserljus

2013-11-19 05:30 Ulla Karlsson-Ottosson  

Kan laserljus bli ett nytt sätt att bota alzheimer, parkinson eller galna kosjukan? Det hoppas Chalmersforskare sedan de upptäckt att skadliga proteinklumpar påverkas av laserljus.

Vid Alzheimers sjukdom bildas stora mängder skadlig plack i hjärnan. Placken består av proteindelar och kallas amyloid-beta-fibrer. Kanske kan de i framtiden hittas och lösas upp med hjälp av laserljus?

Hoppet har väckts sedan Chalmersforskarna Piotr Hanczyc och Bengt Nordén upptäckt att amyloidfibrer absorberar mycket mer laserljus än friska proteiner.

– Ingen har tidigare talat om att enbart använda ljus för att bota sjukdomar som alzheimer, parkinson och Creutz-Jakobs sjukdom. Vi tror att den här upptäckten kan bli ett ­genombrott i forskningen, säger doktoranden Piotr Hanczyc.

Upptäckten kom när Piotr Hanczyc gjorde avancerade mätningar med en femtosekundlaser vid det polska universitetet i Wroclaw. När han jämförde resultatet av hur mycket laserljus som absorberas av olika biologiska system stack resultatet från amyloidsträngar ut.

– De absorberade många fler fotoner än de friska proteiner som inte klumpat ihop sig. Det är en grundvetenskaplig upptäckt som i högsta grad var oväntad, säger Bengt Nordén, professor vid Chalmers.

Forskarna hoppas nu att laserljus i framtiden ska kunna användas för att göra sjukliga proteinklumpar i hjärnan synliga. Och kanske till och med förstöra dem med värmen som alstras när laserljuset absorberas.

Onaturliga proteinklumpar finns även vid Parkinsons sjukdom och Creutzfelt- Jakobs sjukdom, den så kallade galna kosjukan. Om klumparna är orsaken till att patienten blir sjuk eller en effekt av sjukdomen är höljt i dunkel.

– Sjuka djur som fått placken upplöst med hjälp av kemiska ämnen verkar ha återhämtat sig. Det stöttar teorin att de hopklumpade proteinfibrerna orsakar symptomen, säger Bengt Nordén.

Han poängterar att såväl eventuella diagnostiska metoder som behandlingar ligger långt fram i tiden. Först och främst måste datormodeller och provrörstest ge svar på hur djupt laserljuset förmår tränga in i mänsklig vävnad.

Sprids ljuset för mycket kanske tekniken måste kompletteras med kirurgi. Det gäller även för spekulationen att använda laserljus för att lösa upp placken.

Forskarnas upptäckt presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics.

Obotliga hjärnsjukdomar med demens

  • Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen. Cirka 60 procent av de som drabbas av demens har sjukdomen. I Sverige handlar det om runt 90 000 personer.
  • Creutz-Jakobs sjukdom är sällsynt, den drabbar cirka en person på miljonen. Demens är ett av symptomen.
  • Även parkinson kan leda till demens, i så fall under ett sent skede av sjukdomen. Parkinsondemens står för en till tre procent av alla demensfall
  • I samtliga fall bildas plack i hjärnan. Den uppstår när stora mängder proteiner, kallade amyloid-beta-fibrer, klumpar i hop sig.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

vill du synas här? annonsera

Debatt