Här blir jästsvamp en biodieselfabrik

2010-08-17 23:00 Ulla Karlsson-Ottosson  

Forskare i Göteborg har lyckats skapa en speciell jäst som producerar biodiesel. Nu ska tekniken trimmas för att klara storskalig produktion.

<p>I labbet snurrar lösningar med jästsvampar runt i glasbehållare. För ögat liknar det mest utspädd degvätska. Men den här jästen klarar långt mer än att jäsa bröd. </p> <p>- Vi har skapat en syntetisk jästcell som kan producera biodiesel, säger Jens Nielsen, professor vid Nielsens labb för systembiologi vid Chalmers tekniska högskola.</p> <p>Bakom tricket ligger en skräddarsydd gensekvens, som ställer om jästens naturliga produktion av etanol till diesel. Det låter enkelt, men krävde år av intensivt arbete med avancerade datormodeller och tester i labb. </p> <p>Ännu så länge är dieselproduktionen inte särskilt effektiv, men det är heller inte att vänta. </p> <p>- I dag får vi ut en promille av vad vi vill ha i slutändan. Nu gäller det att trimma jästcellerna så att vi kan gå från "proof of concept" till produktion i industriell skala.</p> <p>Tanken är att processen i slutändan ska klara industriell tillverkning på 100 000-tals liter biodiesel om året. </p> <p>Att jäsa fram diesel i?stället för att raffinera fram bränslet ur oljeprodukter har många fördelar, inte minst för miljön. Men även när det gäller dagens metod att framställa biodiesel ur raps (RME) plockar metoden poäng. </p> <p>- Att odla raps är inte det effektivaste sättet att få energi ur åkermark. Sockerrör är sex till åtta gånger bättre. Och om sockret i rören kan användas för att mata jäst som framställer diesel, får vi ut optimalt med energi ur jorden. </p> <p>Tekniken som omvandlar jästcellen till en dieselfabrik är nu patentsökt och Jens Nielsen och kollegan Shuobo Shi planerar för licensiering eller möjlig bolagsbildning.</p> <p>- Vi har redan en intressent, men kan inte avslöja vilken. Men rent generellt är energijättar som BP extremt intresserade av området.</p> <p>Att området klassas som högintressant även i Sverige skvallrar det faktum att Jens Nielsen har fått 40 miljoner kronor i forskningsanslag från EU och Wallenbergstiftelsen bara i år. </p>

Syntetisk biologi hett område för forskare

Nya plaster, smartare produktion av läkemedel och alternativa energikällor - allt med billiga och miljövänliga metoder. Förväntningarna på det heta forskningsområdet syntetisk biologi är höga. Knepet är att skapa celler som fungerar som små kemifabriker, och tillverkar det vi människor vill ha.

* Jens Nielsen och hans forskargrupp i Göteborg har valt jästcellen som utgångspunkt. Med hjälp av genteknik och egenutvecklade datormodeller har de hittills fått jästceller att tillverka biodiesel och parfymdoften från blomman Patchouli.

* Den amerikanska genetikern och entreprenören Craig Venter har valt att närma sig målet från andra hållet. Han vill bygga upp cellfabrikerna helt från grunden med hjälp av syntetisk arvsmassa (NyT 2010:21).

- Craig Venter bygger helt nya fabriker. Vi tar en existerande fabrik och drar om rören. Det handlar om två kompletterande tekniker, säger Jens Nielsen.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt