Gamla kläder blir nya tyger

2012-06-18 07:15 Charlotta von Schultz  
Det röda blasket innehåller cellulosa från en bomullströja. KTH-professornerna Gunnar Henriksson (tv) och Mikael Lindström vill omvandla gamla trasor till nya tyger. Foto: Michael Melanson

Berg av ratade kläder bränns i dag upp. Forskare vid KTH har hittat en metod för att stoppa slöseriet genom att skapa fräscha fibrer av slitna trasor. En ny pilotanläggning ska visa om tekniken håller måttet.

Flaskor, mjölkpaket och tidningar. Att lämna förbrukade varor till återvinning har blivit en självklarhet för miljömedvetna konsumenter. Men avlagda kläder är ett bekymmer. Tygerna orsakar stora miljöproblem vid tillverkningen och det saknas teknik för att återvinna dem. I dag går kasserade textilier till förbränning, ett resursslöseri som nystartade KTH-avknoppningen Renewcell vill stoppa.

– Vår process omvandlar bomull och viskos till en massa som man kan tillverka ny viskos av. Det är unikt, säger Gunnar Henriksson, professor i träkemi och delägare i bolaget.

Både bomull och viskos består liksom träd av cellulosa. Renewcell utnyttjar dels massaindustrins metoder för att utvinna cellulosa ur träd, dels nya processteg. Några är patenterade, andra patentsökta (se faktaruta).

Än så länge utvecklas och verifieras metoden på nyöppnade Greenhouse Labs på KTH, där unga företag får tillgång till moderna labb. Vid Ny Tekniks besök visar forskarna hur en sönderklippt vit bomullströja förvandlats till ett klet som påminner om tapetklister – textilmassa.

Snart ska processen skalas upp. Företaget har tecknat en avsiktsförklaring med Vänersborgs kommun och teknikparken Innovatum i Trollhättan om att bygga en pilotanläggning i Vänersborg. Satsningen är på cirka 20 miljoner kronor, och testanläggningen ska vara i drift i början av 2014, om allt går enligt planerna.

Därefter vill företaget bygga en industriell anläggning som kan ta emot insamlad textil från hela Skandinavien, en investering på hundratals miljoner kronor. Det är höga ambitioner för ett litet nystartat bolag. Bakom visionen står Malcolm Norlin, tidigare huvudägare till Domsjö Fabriker som i fjol såldes för 340 miljoner dollar till indiska Birla.

Förutom finansiering måste ytterligare två villkor uppfyllas för att satsningen ska lyckas. Anläggningen måste få tillgång till insamlade kläder till låg eller ingen kostnad. Och det måste finnas kunder som vill köpa återvunna textilfibrer.

– Vi har pratat med stora textilköpare som exempelvis Lindex, Ikea och H&M, och de har visat intresse, säger Mikael Lindström, professor i massateknologi och delägare i Renewcell.

Stora klädberg vid ökad konsumtion

  • Vi konsumerar 15 kg kläder och hemtextilier per person och år i Sverige. Det är en ökning med 40 procent mellan år 2000 och 2009.
  • Varje person skänker i snitt tre kg textilier till välgörenhet, medan åtta kg går till förbränning.
  • I dag saknas tekniker för att återvinna textilier. Det är ett problem eftersom tillverkningen slukar stora mängder vatten, energi, kemikalier och åkermark.
  • Återanvändning och återvinning av textilier ska öka, enligt Naturvårdsverkets mål som presenterades i maj i en ny nationell avfallsplan.

Så här går textilförvandlingen till

  • Textilierna rivs sönder mekaniskt och finfördelas ytterligare med en hemlig kemisk metod. Oönskade beståndsdelar som polyester, blixtlås och knappar avskiljs.
  • Cellulosan i materialet löses upp i ett alkaliskt bad, med billiga och beprövade lösningsmedel. Resultatet blir en blaskig vätska.
  • Vätskan filtreras med ett keramiskt membran för att få bort olösta partiklar som annars kan göra trådarna sköra. Den nya filtreringsmetoden kommer från Karlstadföretaget Cleanflow, som utvecklar reningsteknik för massaindustrin.
  • Cellulosan fälls ut till en trögflytande massa som man kan tillverka ny viskos av.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt