Forskningsproppens vinnare och förlorare

2008-10-28 23:00  

Karolinska institutet är forskningsproppens överlägsna vinnare. Medan förlorarna är mindre universitet som Växjö och Karlstad.

Totalt höjs forskningsanslagen med fem miljarder kronor fram till 2012. Omkring en tredjedel, 1,55 miljarder, går direkt till universitet och högskolor. Och för första gången ska kvalitet styra var de nya pengarna hamnar.

Karolinska institutet, KI, får en höjning av fakultetsanslagen med hela 22 procent, och väntas dessutom få en signifikant andel av regeringens strategiska satsning när 1,8 miljarder ska fördelas.

- Ja, KI är en stor vinnare. Det är viktigt att regeringen nu fokuserar sina satsningar på framtiden och satsar på den bästa forskningen landet har, så att den också blir internationellt konkurrenskraftig, säger KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

Även de tekniska högskolorna får rejäla påslag, men de kunde ha blivit ännu högre om inte regeringen samtidigt infört ett handikappsystem, hävdar KTHs rektor (se artikel intill).

Förlorarna på det nya systemet är de mindre, unga universiteten som anser att de hamnat i strykklass.

- Regeringen har inte förstått vad de nya universiteten betyder för näringslivet ute i landet. Skogen växer inte i Stockholm, säger Kerstin Norén, rektor för Karlstads universitet.

Så tycker rektorerna:

- Vi är nöjda och jag tycker att det är rätt satsat. Karolinska institutet är det universitet i Sverige som rankas högst internationellt.
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska institutet

- Målet är att svälta ut de nya universiteten. Modellen tar inte hänsyn till att vissa universitet är unga och inte haft tid på sig att bygga upp sin forskning.
Kerstin Norén, rektor, Karlstads universitet

- Nya universitet på mindre orter är förlorare. I stora drag handlar den här reformen om att bygga universitet på varandra vid Sergels torg.
?Anders Söderholm, rektor Mittuniversitetet

- Konkurrens och kvalitet är bra, men då ska det vara konkurrens på lika villkor. Prestationerna måste relateras till hur mycket medel man har.
Jens Schollin, rektor, Örebro universitet

- KTH kunde fått mer pengar i direkta anslag om inte teknik missgynnats i förhållande till naturvetenskap. Den strategiska satsningen är bra.
Peter Gudmundson, rektor KTH

- Jag är inte alls nöjd. Varför ska den tekniska forskningen värderas lägre än den naturvetenskapliga när anslag fördelas?
Pia Sandvik Wiklund, rektor Luleå tekniska universitet.

- Bra att regeringen ställer kvalitetskrav. Men fördelningen baseras på felaktiga grunder.
Joseph Nordgren, vicerektor för teknik- & naturvetenskap, Uppsala universitet

- Vi klarar oss bra och de strategiska satsningarna passar Chalmers. Vi ser också fram emot att ta ett större ansvar för samverkan med industrin.
Karin Markides, rektor, Chalmers

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt