Forskare tämjer molekylmotor

2006-08-22 23:00 Marie Alpman  

Muskler drar ihop sig när proteinet myocin drar i trådar av aktin. Nu har forskare i Kalmar och Lund lyckats bygga ett transportband i nanoskala med samma muskelprotein som motor. Målet är att bygga labb i miniatyr för bland annat läkemedelsutveckling.

- Vi har lyckats tämja proteinerna och få dem att röra sig likriktat i nano-meterbreda spår och vi kan också få dem att gå ett par hundra varv i cirklar, berättar Alf Månsson, docent i kemi och biomedicin vid Högskolan i Kalmar.

Tillsammans med nanoforskarei Lund har han fått det bångstyriga myocinet att fästa i botten av en vätskefylld kanal. I vätskan finns fria aktintrådar som myocinet drar fram genom kanalen.

Forskarna har redan lyckats fästa laster i form av nanopartiklar på aktinet som då fungerar som ett transportband.

Allt fungerar så länge molekylmotorerna matas med ATP, samma bränsle som kroppen använder i cellerna.

Forskarna har brottats med flera svårigheter. En är att utveckla ett "klister" på botten av kanalen där myocinet kan fästa utan att förlora sin funktion. En annan att utforma kanalen så att aktinet inte smiter ut eller vänder sig okontrollerat.

- Nu jobbar vi på att styra rörelsen med hjälp av elektroder så att vi kan få dem att gå i olika riktningar, stanna, backa och vända. Målet är att använda elektriska fält men det har vi inte lyckats med ännu, säger Lars Montelius, professor i fasta tillståndets fysik vid Universitetet i Lund.

Om några år kantekniken användas i miniatyriserade labb för olika analyser inom bland annat läkemedelsutveckling. Med stor precision kan de små motorerna frakta substanser, till exempel ett enzym, som ska testas mot olika läkemedel.

- På en yta som bara är några kvadratmillimeter går det att testa tusentals substanser, säger Alf Månsson.

Det tvärvetenskapliga projektet har stöd från flera tunga forskningsfinansiärer. Med på ett hörn är också Malmöföretaget Obducat, vars teknik för att trycka mönster i nanometerskala, nu utvecklas för en framtida industriell produktion.

En patentansökan är inlämnad och inom några år hoppas forskarna att tekniken ska få kommersiell användning.

- Tekniken kan mycket väl bli grunden för ett bolag framöver, säger Lars Montelius.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt