Karriär

Sju saker bara en ingenjör vet

Arbete med armering – troligen utförd av byggingenjörer med koll. Foto: Wikipedia / Holger Ellgaard

Kraven på ingenjörer är höga, och utbildningen är tuff. De som passerat nålsögat har en helt egen kunskapspalett. Här har vi samlat sju saker som bara skrået känner till. Kan du de sex första som är byggexperternas område? Eller den sjunde, inom metallurgi?

Publicerad

1. Alla sorters takstolar och vad som gör dem olika

Alla barn kan rita hus och hustak. Men det krävs en ingenjör för att förstå varför tak ser olika ut – och vad som skiljer dem åt. Vad skiljer en saxtakstol från en sadeltakstol? De vet en ingenjör och kan hen inte det på rak arm så krävs det inte mer än en snegling på en konstruktionsritning för att förstå det.

Takstolar. Foto: Caudill Truss and Metal

2. De olika typerna av cement

För många svenskar är cement bara ”cement”. Men inte för en ingenjör. Nej, de vet att det är skillnad på bascement, anläggningscement och snabbhärdande portlandcement. Dessutom har hen koll på vad vitcements egenskaper är, var fosfatcement används och när det är passande med aluminatcement.

3. Skillnaden på armering – och armering

Även armering är något som en byggingenjör har koll på. För de som tror att det bara är att peta ner ett stycke metall i cement och kalla det armering – sök hjälp. Armering kommer i många former och klasser där B500BKR samt NK500B-T avslöjar mycket om armeringsstålets beskaffenhet. Och att veta skillnaden på en K- och en P-stång är ingenjörskunskap.

4. Att det är en jätteskillnad mellan betong, cement och murbruk

Många lekmän tycker att betong och cement – samt ibland även murbruk – är detsamma. Men icke, en ingenjör störs av förenklingen. Visst, det är ”samma” grund och cement används som bindmaterial, men herregud – det är som att kalla päron äpplen…

5. Varför det är springor i broar, vägar och tågspår

Många som kör bil, cyklar eller för den delen åker tåg beklagar sig för hack och ojämnheter i väg-/tågbanan. Visst, potthål och sprickor i vägen är irriterande, men när det kommer till springorna som finns i broar eller på järnvägsspår är de inte där för att störa. Nej, en ingenjör vet att de är där för att tillåta metallen att röra sig med temperaturskiftningarna. Skulle de utelämnas kan resultatet bli ärre än när Lodbrok seglade på Essingeleden.

6. Vad ett paternosterverk är

Ett vackert namn och en underbar uppfinning. Men dagens ungdomar vet inte vad ett paternosterverk är – om de inte skaffat sig en ingenjörsutbildning. Den fantastiska pump/grävmaskinen har säkerligen prisats genom åren för sin effektivitet – vilket kanske har spelat in när man kom på namnet.

Namnet kommer av att skoporna på paternosterverket liknas vid de kulor som sitter på ett radband (som man räknar av sina ”Fader vår” mot). Tyskans benämning är mer pang på: Eimerkettenbagger: hink-kedje-grävmaskin.

Paternosterverk. Foto: Wikipedia

7. Vad en grönkropp är

Det finns få yrkesgrupper som är vet vad en grönkropp är – men ingenjörer är en av dem. Hade du koll? För er som missat detta eller helt enkelt glömt: Grönkropp är en ett mellanstadium (exempelvis inom pulvermetallurgi) där man pressat ett föremål till önskad form – men ännu inte sintrat det. Självklart har grönkropp inget med färgen grön att göra – utan är en liknelse hämtad från växtriket med betydelsen att föremålet ännu inte är moget.