Karriär

Måste pappan få tillbaka sitt jobb?

EXPERTFRÅGA. Kan en person som kommer tillbaka från föräldraledighet kräva sin tidigare tjänst eller kan man erbjuda en annan typ av tjänst? Om personen önskar gå ner i arbetstid till 75 procent, måste man fortfarande erbjuda en anställning?

Expertsvar från Dan Holke, vd LO-TCO Rättsskydd:

Föräldraledighetslagen innehåller sex olika former av rätt till ledighet för vård av barn med mera. En form av ledighet är att en förälder har rätt till hel ledighet tills barnet blivit 18 månader eller ännu längre om föräldern därefter tar ut hel föräldrapenning. Dessutom kan en kvinna som föder barn vara ledig sju veckor före beräknad förlossning och sju veckor efter.

Även om föräldrarna delar på ledigheten innebär det att båda har rätt att vara helt lediga från anställningen under en ganska lång tid. Rätten till ledighet är absolut, men arbetstagaren ska, om möjligt, anmäla dessa former av ledighet till arbetsgivaren två månader i förväg.

Frågan är vad som gäller när arbetstagaren kommer tillbaka till arbetsplatsen efter ledigheten? Enligt 16 § i föräldraledighetslagen får en arbetsgivare inte missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledigheten.

I paragrafen ges exempel på ett antal situationer där förbudet gäller, exempelvis vid befordran eller utbildning för befordran, när arbetsgivaren leder och fördelar arbetet eller vidtar en annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. Förbudet gäller alltså bland annat vid omplacering till annan typ av tjänst.

För att avgöra om en åtgärd från arbetsgivaren är ett missgynnande måste man ta ställning till om en negativ effekt uppstått för arbetstagaren. Om arbetstagaren med fog uppfattar omplaceringen som negativ torde det kravet vara uppfyllt. Det kan dock ha inträtt förändringar i verksamheten under den tid som arbetstagaren varit ledig, exempelvis att den tjänst och de arbetsuppgifter som arbetstagaren hade inte längre finns kvar.

Arbetstagaren kan då behöva omplaceras, men får inte omplaceras på ett negativt sätt på grund av ledigheten. Utgångspunkten är att den som har varit föräldraledig ska behandlas på samma sätt som om han eller hon arbetat som vanligt. Det kan då vara av intresse att jämföra med hur andra anställda som inte varit lediga blivit behandlade. Men saknas det jämförelsepersoner får bedömningen göras fiktivt.

Det är ofta svårt för en arbetstagare att bevisa att en negativ behandling beror på föräldraledigheten. Lagen innehåller därför en bevisregel som innebär att om arbetstagaren kan visa på omständigheter som ger anledning att anta att arbetstagaren har blivit missgynnad av skäl som har samband med ledigheten, så ska arbetsgivaren bevisa att så inte är fallet.

Det räcker att föräldraledigheten har varit en av flera orsaker till arbetsgivarens åtgärd för att åtgärden ska strida mot lagen. En arbetsgivare som bryter mot lagen ska betala både ekonomiskt och allmänt skadestånd till arbetstagaren.

Skyddet mot missgynnande gäller inte om olika villkor eller behandling är en nödvändig följd av ledigheten. Som exempel an­ges i förarbetena bland annat att den som arbetar deltid efter ledigheten inte har rätt till full lön och att det kan vara nödvändigt med förändrade arbetsuppgifter för den som efter ledigheten vill arbeta dagtid i stället för natt.

Föräldraledighetslagen ger också föräldrar rätt att förkorta sin arbetstid med upp till 25 procent av normal arbetstid tills barnet fyllt åtta år, dock alltid till dess att barnet har avslutat sitt första skolår. Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om hur en sådan ledighet ska tas ut.

Utgångspunkten är att arbets­tagarens önskemål ska tillgodoses. Om den önskade ledighetens förläggning skulle innebära en påtaglig störning av verksamheten hos arbetsgivaren har dock arbetsgivaren möjlighet att inom vissa ramar bestämma förläggningen.

Läs fler expertfrågor och -svar i Ingenjörskarriärs systertidning Lag & Avtal!

Läs fler frågor och svar från Ingenjörskarriärs egna experter här!