Svensk miljardsatsning på biologiska läkemedel

2015-12-11 10:31 Ulla Karlsson-Ottosson  

Sverige ska bli ledande när det gäller utveckling och produktion av proteinläkemedlen. I dag tillkännagavs ett nytt nationellt forskningsprogram och ett nytt forskningscentrum för den nya heta typen av läkemedel. Totalt satsas närmare en miljard kronor.

Framtidens läkemedel är biologiska och består av proteiner som odlats i levande celler. Det är forskare såväl som läkemedelsbranschen övertygade om. Ett antal effektiva och extremt lönsamma mediciner finns också redan på marknaden. Men hittills har Sverige inte legat i framkanten. Det ska det bli ändring på nu. I dag tillkännagav regeringen, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Astra Zeneca en storsatsning i Sverige på totalt 910 miljoner kronor. Staten lägger in 320 miljoner i ett nationellt forskningsprogram som sträcker sig över åtta år och räknar med att deltagande företag står för ytterligare 80 miljoner kronor. Programmet omfattar utveckling och produktion av biologiska läkemedel och ska drivas av Vinnova i samarbete med Vetenskapsrådet.

– Strategiska och långsiktiga investeringar i forskning inom life science är en förutsättning för att upptäcka och producera nya biologiska läkemedel i större skala. I längden är det avgörande för vår välfärd och möjligheten att förbättra människors hälsa, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Ett nytt centrum för proteinläkemedel inrättas också vid Science for Life Laboratory i Solna som under åtta år får totalt 510 miljoner kronor. Av dem står Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för 320 miljoner. Stiftelsen har fram till nu även finansierat den världsunika kartläggning av människans proteiner, Human Protein Atlas, som leds av professor Mathias Uhlén vid KTH och SciLifeLab. 160 miljoner kronor satsas av KTH, Uppsala Universitet och Chalmers.

Astra Zeneca bidrar med 30 miljoner kronor under tre år, främst med syftet att få fram nya metoder att tillverka proteinerna. Syftet är att få fram en plattform som gör det möjligt att få mänskliga celler att fungera som proteinfabriker. Idag tillverkas de i hamsterceller.

– Sverige och samarbetet med SciLifeLab är viktigt för oss. Vi har redan tidigare i år satsat på en ny produktionsanläggning för biologiska läkemedel i Södertälje och betalar för tio forskartjänster vid SciLifeLab, säger Pascal Soriot, vd för Astra Zeneca.

Han uttrycker också en förhoppning om att den atlas över människans proteiner som tagits fram vid SciLifeLab ska hjälpa till att utveckla helt nya proteinläkemedel.

– Sverige är ledande inom proteinområdet, konstaterar han frankt. Förhoppningsvis kan forskningen kring bättre sätt att tillverka proteinläkemedel också vara bra för Sverige ur ett större sammanhang genom att ge ett antal spinn-off företag.

Mathias Uhlén poängterar att potentialen är stor.

– Av människans drygt 20 000 proteiner, våra byggstenar, riktar sig alla världens läkemedel mot 620 proteiner. De övriga 19 400 finns det i dag inte läkemedel som läkemedel har som mål. Det vill vi bidra till, säger han.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt