Industri

Första svenska reningssteget för läkemedel installerat

Ozoneringsanläggningen vid Knivsta reningsverk. Den röda byggnaden är Knivsta reningsverk. Foto: Berndt Björlenius
Berndt Björlenius Foto: Erik Winnfors

Knivsta kommun är först ut i Sverige med att rena allt avloppsvatten från läkemedelsrester. Hittills har 300 kg läkemedel hindrats från att släppas ut i den närliggande ån.

Publicerad

Sverige har fått sin första fullskaleanläggning för att rena avloppsvatten. Platsen är Knivsta reningsverk utanför Uppsala och KTH har ansvarat för utformningen och bygget. Hittills har 300 000 kubikmeter vatten renats från cirka 300 kg läkemedel. De kommer från urin och fekalier som vi spolar ner i toaletten och är rester av läkemedel vi äter. Problemet är att dagens reningsverk inte är byggda för att rena bort läkemedel, som också är designade för att vara svåra att bryta ner. Det måste de vara för att klara den sura miljön i våra magar.

För Knivsta reningsverk har problemet var extra tydligt. Vattnet från reningsverket rinner ut i Knivstaån och späds inte ut så mycket som det gör när den så kallade vattenrecipienten är en sjö eller vik. I ån har halterna av vissa läkemedel, bland annat antidepressiva läkemedel, förekommit i doser som visat sig kunna påverka beteendet hos abborrar.

Reningsverket är en uppskalad modell av den mobila pilotanläggning som tagits fram vid KTH som en del i miljöprojektet Mistrapharma. Pengar för att bygga fullskalemodellen kom från Havs- och Vattenmyndigheten.

- Reningsgraden är 90 procent, men alla ämnen renas inte lika bra. Dit hör framförallt konazoler i svampbekämpningsmedel, säger projektledaren Berndt Björlenius, vid industriell bioteknologi på KTH.

Det nu installerade reningssteget arbetar med ozonering. Det innebär att molekylerna i läkemedelsresterna bryts ner genom den kraftiga kemiska oxidation som sker när ozon (gas med tre syreatomer per molekyl) tillförs avloppsvattnet. Ozonet framställs genom elektriska urladdningar i en ström av syrgas. Metoden är energikrävande, men är trots det ett billigare alternativ än att fånga upp läkemedelsresterna med aktivt kol. Samtidigt finns en risk för att skadliga biprodukter bildas.

- Vi arbetar med en låg ozondos, runt 5g O3/m3. Den dosen ger inte upphov till skadliga biprodukter enligt de ekotoxikologiska tester som vi genomfört i samarbete med Uppsala universitet, ITM, GU/Sahlgrenska akademin och SLU.

Anläggningen drivs i nuläget av KTH.

Tekniska verken i Linköping har också fattat beslut om att bygga ett extra reningssteg för läkemedelsrester vid Nykvarnsverket. Även den kommer att arbeta med ozonering. Kostnaden är beräknad till 25 miljoner kronor. Anläggningen ska tas i drift våren 2016.

Gilla Ny Teknik på Facebook.