Forskningsfusk ska få nytt system

2016-02-12 10:23 Ulla Karlsson-Ottosson  

Behöver Sverige ett nytt system för att utreda misstänkt forskningsfusk? En utredning tillsatt av regeringen jobbar intensivt med frågan. Fallet med KI-kirurgen Paolo Macchiarini gör frågan brännande aktuell.

I Sverige utreder lärosäten själva misstankar om forskningsfusk. Det har mött hård kritik, inte minst från Vetenskapsrådet som under många år drivit frågan för att få till en förändring.

Efter SVT:s dokumentär om KI-kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in luftstrupar har det nuvarande systemet hamnat i strålkastarljuset. Macchiarini anmäldes för forskningsfusk men friades i augusti av KI:s rektor Anders Hamsten, trots att en utomstående utredare kommit fram till att han borde dömas.

I oktober tillsatte regeringen en utredning för att se i fall Sverige behöver ett nytt sätt för att hantera misstankar om forskningsfusk. Utredare är Margaretha Fahlgren, professor vid Uppsala universitet.

– Vi tittar bland annat på vilka system som finns i andra länder. Det vi har sett är att de flesta länder har en mer central instans för att utreda forskningsfusk än vad vi har i Sverige, säger hon.

Som exempel nämner hon Tyskland och Danmark, där reglerna ändrats efter omskrivna skandaler med forskningsfusk.

– I Sverige finns en oberoende expertgrupp för oredlighet vid den Centrala Etikprövningsnämnden (CEPN), men de har bara fått in ett till två ärenden per år sedan starten 2010.

I dag avgör universitet och högskolor själva om de vill begära hjälp därifrån. Det är något Vetenskapsrådet vill se en ändring på.

– Vi vill att det ska vara obligatoriskt att misstankar om forskningsfusk utreds av en oberoende instans, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Utredarna håller nu på att ta reda på hur många anmälningar av forskningsfusk som hittills gjorts. Annan information som samlats in fått in visar att konkurrensen inom högskolevärlden internationellt och i Sverige numera är knivskarp.

– Frestelsen att kanske inte riktigt följa en god forskningssed kan ha ökat, säger Margaretha Fahlgren.

Vad mer är centralt för utredningen att titta på?

Hur man ska gå tillväga för att få bra arbetsmiljö som upprätthåller en god forskningssed är lika viktigt som att titta på hur misstankar om fusk ska hanteras. Dessutom är det viktigt att man samlar sig kring en gemensam definition av vad forskningsfusk är, det saknas i dag.

Den 25 november i år ska utredningen var klar och lämnas över till regeringen.

  

Läs fler artiklar om KI-skandalen här

Luftstruparna i fokus

  • KI-fallet där Paolo Macchiarini utförde tre operationer i Sverige där en syntetisk luftstrupe opererades in i patienten har satt strålkastarna på det svenska systemet att utreda misstankar om forskningsfusk.
  • Två av patienterna är i dag döda.
  • I de vetenskapliga artiklar där operationen och utfallet av dem beskrevs fanns avvikelser som utredaren Bengt Gerdin klassade som forskningsfusk. Men rektor Anders Hamsten valde tidigare att fria honom.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt