Dna-utbyte kan slå mot oskyldiga

2013-05-15 05:00  
På SKL i Linköping tar man fram dna-profiler. Foto: SKL

I augusti börjar Sverige delta i utbytet av miljontals dna-uppgifter i register i Europa. Polisen hoppas klara upp brott där dna-spår från okända gärningsmän sparats. Men falska träffar kan leda till att oskyldiga anklagas.

23-årige brittiske bartendern Peter Hamkin hade aldrig satt sin fot i Italien. Ändå greps han när han serverade öl på en bar i Merseyside 2011, misstänkt för att ha mördat en kvinna i Italien 2002.

Enligt polisen matchade hans dna perfekt med ett okänt dna-spår ur den italienska polisens register. Ett nytt dna-prov bevisade motsatsen och efter 20 dagar släpptes Peter Hamkin.

Inom kort kopplas Sverige på det europeiska utbytet av dna-profiler, som styrs av Prüm-konventionen. Det första land svensk polis börjar byta dna-uppgifter med är Nederländerna.

Lena Tysk, biträdande enhetschef inom Rikspolisstyrelsen, tror att svensk polis ska kunna klara ut många fler brott än vad man gör i dag.

– Det är självklart vår förhoppning.

I Sverige finns över 25 000 dna-profiler sparade från brottsplatser som inte har gått att matcha med någon person. Från och med slutet av sommaren ska profilerna i dna-registren automatiskt massjämföras med dna-profiler i de nederländska registren.

Det innebär en stor skillnad mot dagens läge; förra året gjorde svensk polis bara 68 sökningar i utländska dna-register. Sammantaget handlar det i slutänden om miljontals profiler i andra länders dna-register som nu blir tillgängliga.

USA vill också delta i Prüm. Landet har genetisk information från över tio miljoner personer i sitt dna-register. FBI har utvecklat mjukvaran Codis – Combined DNA Index System – för att söka efter träffar mellan dna-profiler. FBI har också utvecklat en Prümversion av Codis, som de europeiska länderna gratis använder sig av.

Prümsamarbetet är inte okontroversiellt. Storbritannien har inte anslutit sig än, och där har bland annat fallet Peter Hamkin lett till en stor integritetsdebatt. Landet har ett av världens största dna-register med över fem miljoner profiler. Bland dem finns en hel del barn, och personer som aldrig har åtalats för något brott. Om inte registren gallras blir alla de profilerna sökbara för utländsk polis.

Klart är att olika analysmetoder i EU-länderna kan skapa tolkningsproblem. Sverige gick för två år sedan över till att göra dna-analyser utifrån 15 markörer, mot tio tidigare – eftersom det ansågs säkrare. I Europa är standarden i dag att ha minst tolv markörer, men äldre profiler ligger kvar i registren.

– Tyskland har väldigt många gamla dna-profiler där vi bara har sex gemensamma markörer. Det gör att det kan bli många falska träffar. Vi kan göra ytterligare analyser av vårt spår, eller så går det kanske att ta ett nytt prov i Tyskland. Men i värsta fall får man träffar som inte går att använda, säger Anna Granlund, gruppchef på dna-registergruppen hos Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping, SKL.

En studie från Nederländernas forensiska institut från 2011 visar att av 81 träffar, där sex markörer användes, var 67 procent falska. Med sju markörer var andelen falska svar fem procent. Slutsatsen är att dna-tester kommer att behöva göras om så att inte oskyldiga drabbas.

Ett syfte med Prüm är att komma åt terrorism samt gränsöverskridande brottslighet, som exempelvis inbrottsligor står för. I ett testsamarbete med Finland jämfördes finska spår med dna-profiler i Sverige, vilket gav 100 träffar. Ett liknande utbyte med Norge har gett mellan 100 och 150 träffar för svenska spår mot norska personer.

– De flesta rörde stölder och inbrott, säger Anna Granlund på SKL.

Men för ouppklarade mord spås träffarna bli få. Ingemar Isaksson är chef för Riksmordkommissionen, och håller i en satsning för att lösa 100 kalla fall i Sverige.

– I de flesta mord från senare år har man redan gjort en sådan förfrågan genom Interpol eller Europol. Men med lite tur kan det bli träff i något enskilt fall, säger han.

Så går sökningarna till

De dna-profiler som medlemsländerna har i sina dna-register blir automatiskt sökbara för de länder som ingår i samarbetet. Bara i undantagsfall kan polis hindra att en dna-profil lämnas ut för sökning.

Sökningen ger svar på om det finns en träff, eller inte.

Sedan måste brottsutredarna begära att få ut de enskilda personuppgifterna från det land där matchningen gjordes. I Sverige hanteras alla förfrågningar, från både svensk och utländsk polis, av Enheten för internationellt polissamarbete på Rikskriminalpolisen.

För att lämna ut personuppgifter från Sverige krävs att gärningen som utreds är ett brott enligt svensk lag.

Källa: SKL, Rikspolisstyrelsen

Utredningsregistret:  Består av 13 000 dna-profiler från personer som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse. Profilerna gallras ut när personen antingen döms eller inte längre är misstänkt för brott.

Spårregistret. Består av 25 600 dna-profiler från okända personer, från spår på brottsplatser. Sparas i 30 år, för brott utan preskriptionstid i 70 år.

Sexton länder ingår i Prüm-samarbetet

Prümsamarbetet innebär att länderna som deltar ska utbyta register om dna, fordon och fingeravtryck i brottsbekämpande syfte.

Prümkonventionen har fått namn efter den ort i västra Tyskland där överenskommelsen träffades 2005.

I juli 2008 tog EU ett rådsbeslut om att göra informationsutbytet smidigare.

Utöver Sverige ingår sedan tidigare Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Holland, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland. Rådsbeslutet är det tvingande för alla EU-länder.

Källa: Rikspolisstyrelsen

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt