DNA avslöjar stenåldersbonden

2012-04-27 05:07 Monica Kleja  
Bildtext Ove Persson och Evy Persson vid utgrävningarna på Gotland Foto: Göran Burenhult

Med hjälp av nya DNA-metoder visar forskare i Uppsala att stenåldersbönder från södra Europa vandrade norrut och parade sig med jägare i norra Europa.

I en studie från universiteten i Uppsala och Stockholm, som i veckan publiceras i tidskriften Science, har forskarna lyckats ta fram och isolera mellan 10 000 och 30 000 genetiska markörer från fyra olika människoskelett från stenåldern. I exempelvis en faderskapsanalys används endast 15 markörer används för att slå fast släktskap.

För att verkligen slå fast att de genetiska markörerna är historiska och inte härstammar från labbpersonalen, har de använt sig av igenkänningsmärken på de historiska DNA-markörerna.

- Vi har tittat på skador på det gamla och nedbrutna DNA på ett nytt sätt och använt dessa för att minska risken för kontamination av modernt DNA, säger Pontus Skoglund, doktorand i evolutionär genetik, som utvecklat de nya DNA-metoder som använts i studien.

På sikt kan dessa användas för att studera dels historiska förhållanden, dels historiken bakom genetisk variation.

De fyra skeletten tillhör individer som levde på Gotland och på svenska fastlandet för omkring 5 000 år sedan. Tre var jägare och en individ tillhörde en bondekultur.

Forskarna har jämfört deras genetiska markörer med genetiska markörer från omkring 4 000 nu levande individer, främst från olika platser i Europa.

- Stenåldersbonden hade en genetisk uppsättning som matchade nu levande människor vid Medelhavet, till exempel Cypern. Alla tre jägarsamlare från samma tid liknade däremot mest människor från norra Europa, men ingen grupp helt, säger Pontus Skoglund.

Enligt honom och hans kolleger ger resultaten starkt stöd för att jordbruksrevolutionen drevs av människor som vandrade från södra Europa och norrut.

Bönderna uppges ha levt bofasta medan jägarna har haft nomadliknande liv. Grupperna uppges ha levt parallellt i många generationer innan de blandade sig, vilket gett upphov till dagens genetiska variationsmönster bland européer, hävdar de.

- Denna process verkar i slutändan ha lett till att ingen nu levande människa har samma genetiska sammansättning som de ursprungliga jägarsamlarna, men deras arv lever kvar som en av flera beståndsdelar hos dagens européer, förklarar Pontus Skoglund.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt