Chalmers utvecklar tankestyrd protes

2012-11-14 11:58 Marie Alpman  
När de amputerade patienterna har fått sin nya protes kommer den att styras med hjälp av deras egna hjärnsignaler. Signalerna förs vidare via nerverna genom armstumpen, och fångas upp i ett gra?nssnitt inne i titanskruven. Protesen förankras direkt i skelettet med så kallad osseointegration. Foto: Integrum

En armprotes som styrs med tankekraft. Det utvecklas nu på Chalmers. I vinter ska de första patienterna opereras.

Tänk att du ska greppa kaffekroppen och protesens fingrar lyder. En armprotes som styrs av tankekraft är under utveckling på Chalmers i samarbete med Sahlgrenska Sjukhuset och företaget Integrum.

Men att styra proteser med rörelseimpulser är egentligen inget nytt. Sådana utvecklas på många håll. För två veckor sedan meddelade till exempel rehabiliteringscentret RIC i Chicago man utvecklat en tankestyrd benprotes som en man använt för att klättra de 103 trapporna uppför skyskrapan Willis Tower.

Det nya med forskningsprojektet på Chalmers är hur signalerna från muskler och nerver kopplas ihop med protesen.

-Vi fäster protesen med en titanskruv i benet. Gränssnittet med elektroder för att ansluta muskler och nervtrådar har vi integrerat i själva titanskruven, säger Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan.

På så vis sitter elektroderna mycket stadigare och mer skyddat än när de sitter på huden som i fallet med benprotesten som forskarna i Chicago utvecklat.

-Vi samarbetar med dem eftersom de är intresserade av att använda vår metod, säger Max Ortiz Catalan.

Ett problem när elektroderna sitter på huden är att de flyttar på sig och därför inte kan användas under längre tid. Ett annat är att det måste finnas tillräckligt med hud kvar på ben- eller armstumpen för att kunna fästa elektroderna.

Metoden att förankra proteser direkt i skelettet med titanskruvar utvecklades på 1960-talet av professor Per-Invar Brånemark. Hans son Rickard Brånemark, docent och läkare vid Sahlgrenska sjukhuset och dessutom civilingenjör från Chalmers, deltar också i projektet. Så snart de nödvändiga tillstånden finns på plats ska de första patienterna opereras, förhoppningsvis nu i vinter säger Max Otiz Catalan.

-Genom att testa på några patienter kan vi visa att metoden fungerar och förhoppningsvis kunna få mer pengar för att fortsätta utvecklingen.

- Eftersom ingen gjort detta tidigare vet vi inte hur det kommer att gå, tillägger han

Ett frågetecken är om det fortfarande finns nerver kvar kopplade till muskler hos personer som levt länge utan arm.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt