Barnens solsprej hamnar i lungorna

2014-06-18 05:00 Ulla Karlsson-Ottosson  

Många solskydd i sprejform innehåller nanopartiklar som kan dras in i lungorna. Små barn är särskilt känsliga.Inom EU är ett förbud mot sprejerna på väg.

I en ny rapport kartlägger Naturskyddsföreningen fördelar, risker och regelsystem för nanopartiklar i olika produkter. Nanopartiklar är osynliga för ögat, de minsta är bara en miljondels millimeter i diameter.

– Nanoteknik är på både gott och ont. I rapporten lyfter vi fram några produkter som det är olämpligt att använda dem i, säger Mikael Karlsson, fram till nyligen ordförande i Natur­skydds­föreningen.

Vanlig solsprej, som innehåller nanopartiklar av titandioxid, hör till dem. Studier har visat att bara runt 20 procent av det solskydd som sprejas på kroppen hamnar på huden. Resten svävar runt som partiklar i luften. Risken finns att partiklarna andas in och åstadkommer skador på lungvävnaden. Det har EU:s kommitté för konsumentskydd, SCCS, konstaterat 2013 och 2014 efter en massiv genomgång av forskningsstudier.

Under senare år har många tillverkare gått över till att använda nanopartiklar av metalloxiden titandioxid i solskydd. Anledningarna är två: att det skyddar mot en större del av uv-spektrumet och att krämen blir genomskinlig på huden i stället för vit.

Titandioxid är det enda fysikaliska solfilter som är godkänt inom EU. Det verkar genom att reflektera bort solens strålar från huden. Titandioxid är också det solskydd som rekommenderas till barn under två år.

Hanna Karlsson är miljötoxikolog på Karolinska institutet i Solna. Hennes inriktning är metall­oxider och hur de påverkar lungceller. Hon är skeptisk till alla sprejformer med nanopartiklar.

– Man får en annan typ av exponering om man andas in partiklarna. Vi har jättestora ytor i lungorna där det kan ske ett upptag. Om partiklarna skulle komma ner i alveolerna kan de orsaka inflammation och där är det heller inte alls långt till blodet, säger hon.

I sin forskning har hon bland annat sett att lungceller som ligger i vätska med titandioxidpartiklar i nanoform får skador på dna, något som i sin tur kan öka risken för cancer. Själv har hon köpt produkter med nanopartiklar men aldrig som sprej.

– Just nu är det för många osäkerheter och därför undviker jag sprejformer.

Barn kan vara särskilt utsatta, enligt Erik Melén som är barnläkare på Sachsska barnsjukhuset och forskar på barns exponering för luftburna partiklar vid Karolinska institutet.

– Rent generellt kan man säga att små barn, och även nyfödda, är känsligare för partiklar och luftföroreningar än äldre barn och vuxna. Det beror delvis på att de inte har samma förmåga att filtrera bort partiklar, så de kan komma längre ner i luftvägarna och lungorna, säger han.

Vad kan hända då?

– Det vi har sett är att barn som ­utsätts för högre halter av luftföroreningar har en sämre lungfunktion senare i livet. Så det finns risk för att det kan bli bestående skador om man utsätts tidigt i livet.

Forskarna tror att både nanopartiklar och större partiklar som är luftburna kan orsaka den effekten. Det är just luftburna nanopartiklar som EU:s vetenskapliga kommitté SCCS hissar varningsflagg för. När det gäller krämer, där nanopartiklarna utgör max 25 procent, ger de däremot grönt ljus. Riskvärderingen kommer sannolikt att klubbas igenom. Då ska den även införas i svensk lag.

Apotekskedjan Apoteket AB har redan valt bort solsprej som använder nanopartiklar av titandioxid.

– Rent generellt följer vi SCCS rekommendationer till punkt och pricka. I sprejer är det inandningsproblematiken som avgör, säger Pär Svahnberg, ingrediensexpert på Apoteket.

För konsumenten är det inte lätt att veta vad sprejerna innehåller, eller ens om det är en sprej. För när Ny Teknik undrar varför Apoteket trots det säljer en produkt som kallas ”Solspray”, och som innehåller nanopartiklar av titandioxid, blir svaret:

– Det är ett olyckligt valt namn eftersom det är en vätska och inte en aerosol. Exponeringsmässigt motsvarar det en hudkräm. Jag ska rekommendera att de byter namn.

Peter Jansson, på branschorganisationen Kemisk-tekniska leverantörsförbundet, är expert på lagstiftning och tekniska frågor liksom på solskydd. Han är väl insatt i SCCS säkerhetsanalys.

– När det gäller sprej med nanopartiklar som är biopersistenta (inte bryts ner i kroppen, reds anm) har SCCS en tydlig skrivning. Branschen har ingen anledning att gå emot den, säger han.

På förpackningen ska det framgå tydligt om en solsprej innehåller nanopartiklar.

Men även om det inte står något så kan det ändå finnas nanopartiklar med eftersom ”de som använder titandioxid i sina produkter inte kan garantera att de helt utesluter den fraktionen”, säger Peter Jansson.

Är slutsatsen att man bör und­vika solskydd i sprejform helt?

– Jag skulle inte använda det på min tvååriga dotter. Kanske på benen på mina äldre barn.

Kemiskt eller fysikaliskt filter mot uv-ljus

  • Solskydd innehåller ett kemiskt eller ett fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
  • Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. 27 av 28 uv-filter som är godkända av EU tillhör gruppen.
  • Fysikaliska filter är ämnen som reflekterar bort uv-ljuset från kroppen, och hindrar energin att tränga ner i huden. Titandioxid är det enda som är godkänt i EU.
  • Miljömärkningen Svanen godkänner i dag inte produkter med nanopartiklar av titandioxid.

Solråd för små – bästa skydden för barn i olika åldrar

  • Barn under ett år ska inte vara i direkt solljus över huvud taget. Små barn kan skuggas med till exempel parasoll, soltält eller uv-skydd till barnvagnen i kombination med att barnet har kläder och solhatt. De flesta kläder har en solskyddsfaktor på 20–30.
  • Barn upp till 2 års ålder bör använda solskyddsmedel med fysikaliska (partikulära) filter.
  • Solskyddsmedel som används till barn ska ha hög solskyddsfaktor, mellan 30 och 50 och vara vattenresistent.
  • Barn, oavsett ålder, bör undvika att vara i direkt sol mitt på dagen när solen är som starkast (kl 11–15). Det bästa solskyddet för barn är kläder, hatt och solglasögon. Solkräm kan användas som komplement där kläder inte täcker.

Källa: Strålsäkerhets­myndigheten, Rikshand­boken för barnhälsovård

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt