Åklagaren om Macchiarini-fallet: Unikt i Sverige

2016-02-17 13:23 Monica Kleja  
Paolo Macchiarini under en presskonferens i Italien, 2010. Foto: TT/Lorenzo Galassi

Åklagaren som utreder operationerna av konstgjorda luftstrupar väntar på patientinformation från olika länder.

– Vi jobbar på, håller förhör, och inväntar nu den internationella rättsliga hjälp från USA och Turkiet som vi begärt. I huvudsak handlar det om utländska patientjournaler.

Det säger kammaråklagare Jennie Nordin, vid Västerorts åklagarkammare till Ny Teknik. Hon leder förundersökningarna kring de operationer med plaststrupar som utfördes av kirurgen Paolo Macchiarini på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 2011-2012.

Det som polisen utreder är två fall av vållande till annans död och ett fall av vållande till kroppsskada; alla tre misstänks vara grova brott.

Den förste som opererades var en patient från Eritrea som dessförinnan vårdats på Island och som avled två år efter ingreppet. Jennie Nordin har i dagarna fått del av hans isländska patientjournaler. Han opererades med metoden 2011.

Senare samma år fick också en amerikansk man en konstgjord strupe.

Den tredje personen som opererades av Paolo Macchiarini i Sverige var en ung flicka från Turkiet, som enligt uppgift intensivvårdas i USA.

Från USA vill åklagaren också ta del av uppgifter kring en 2-årig flicka vid namn Hannah Warren som Macchiarini opererade i USA 2013. Även hon avled efter operationen.

– Vi har bett om att få ta del av FDA:s beslut om att tillåta den operationen, säger Jennie Nordin. FDA (Food and drug administration) är namnet på USA:s läkemedelsmyndighet.

Utöver detta har hon i en remiss ställt frågor till Socialstyrelsens rättsliga råd och som myndighetens föredragande i rättsmedicin Robert Grundin nu jobbar med att besvara.

Han vill dock inte kommentera vad som står i remissen, men säger till Ny Teknik att frågematerial är omfattande.

Jennie Nordin vill i dagsläget inte ge besked om huruvida kirurgen Paolo Macchiarini, som ledde operationsteamen, förhörts i utredningen.

– Jag tänker inte svara på frågan.

Hur ser utredningsläget ut i dag? Bedömer du att det går att komma till ett avslut?

– Det är en komplicerad utredning naturligtvis men jag anser att vi har goda förutsättningar att göra ett välgrundat beslut när vi kommer till det.

Någon annan brottsutredning av denna karaktär lär inte ha förekommit i Sverige tidigare.

– Mig veterligen är det här unikt, säger hon.

Polisutredningen inleddes i juni 2015 och omfattade då även misstankar om brott mot läkemedelslagen och även mot etikprövningslagen.

Läkarna som opererade saknade, enligt uppgift, etiska tillstånd och använde sig av förbjudna produkter. Strupimplantaten som var beklädda med patientens stamceller saknade tillstånd från Läkemedelsverket.

Men redan i augusti 2015, lades dessa två förundersökningar ned av den dåvarande förundersökningsledaren Zilla Hirsch, eftersom två år gått sedan operationerna och brotten preskriberats.

Att preskriptionstiden är så kort reagerar nu åklagaren Jennie Nordin på:

– Jag tycker att det finns flera delar i det här som man kanske bör se över faktiskt.

Macchiarinaaffären har utvecklats till en stor medicinsk skandal - borde preskriptionstiden alltså ha varit längre, så att också dessa misstänkta brott hade kunnat redas ut?

–Ja, det tycker jag, säger Jennie Nordin.

Karolinska universitetssjukhusets kommunikationschef Klas Östman vill inte svara på några frågor kring polisutredningen.

Och pressekreteraren Claes Keisu, på forskningsinstitutet Karolinska Institutet, KI, säger till Ny Teknik att hans uppfattning är att polisutredningen enbart gäller sjukhusets personal.

Åklagaren Jennie Nordin vill inte svara på hur många personer som kan tänkas omfattas av polisutredningen eller kan tänkas vara eller bli misstänkta i sammanhanget.

Men hon klargör att brottsutredningen gäller händelserna i sig.

– Vi inte utreder inte ett sjukhus eller ett institut utan att vi bedriver en brottmålsutredning där vi utreder ett händelseförlopp.

Utöver polisutredningen ska en extern utredare granska sjukvårdens ansvar, medan en annan undersöker KI:s arbete.

I måndags meddelade KI också att fyra personer på tar paus i sitt arbete som ledamöter i Nobelförsamligen.

Det gäller KI:s rektor Anders Hamsten, forskningsdekan Hans-Gustaf Ljunggren, samt stamcellsforskarna Urban Lendahl och Katarina Le Blanc, som är professorer vid KI. Enligt uppgifter kommer de fyra att omfattas av utredningen som ska granska just KI:s roll och som leds av juristen Sten Heckscher.

Gilla Ny Teknik på Facebook

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt