Fungerar verkligen tvättbollarna?

Fråga:

Jag är himla nyfiken på keramiska tvättbollar, som påstås ersätta tvättmedel. Funkar de? Och i så fall, hur går det till?

Vilma Set

Svar:

ag har tvättat i ett år nu med en keramisk tvättboll och det funkar fint. Smutsen löses upp och man slipper alla parfymerade tvättmedel. Maxtemperatur är 50 grader, men även vanlig tvätt som man kör på 90 grader blir fläckfritt med den bollen jag har. På förpackningen stod det att solens strålar ”laddar” om den, så man får lägga den ute i solen en timme då och då. Jag undrar om uv-strålningen bränner av smutsen som binds i keramiken.

Men riktig hur det funkar kunde ingen förklara för mig.

Thomas Koch

Sån tur att bollen funkar för Thomas, för tester visar att de är värdelösa. Hör här:

Tyvärr måste jag göra alla miljövänner besvikna, tvättbollarna fungerar inte alls. Inte heller tvättnötter, tvättmagneter eller tvättkulor fungerar. I test som vi i vårt nätverk av konsumenttidningar har utfört i flera omgångar visar det sig att tvätt med enbart vatten  ger bättre resultat än någon av ovanstående produkter, även om det statistiskt är mycket liten skillnad.

 Det finns inga kemiska processer inblandade i ovanstående produkter som kan påverka smutsiga kläder, oavsett om vi talar fettbaserade fläckar, enzymatiska eller blekbara.  Man hade möjligen kunnat vänta sig en viss ökad mekanisk bearbetning av tvätten, men den effekten uteblir också i testerna. Så man gör bäst i att hålla fast vid vanliga tvättmedel, som har betydligt bättre effekt än något annat, och där de absolut flesta är miljömärkta i dag.

Även till torktumlare säljs det en del magiska hjälpmedel, som torkbollar och luddsamlare. De verkar inte heller fungera i tester, så även här bör man lita till maskinens egen förmåga.

Ronny Karlsson, testchef, Råd & Rön

Fråga:

Under senare delen av sommaren har ett antal åskväder stört det rofyllda livet till sjöss. Jag har tre frågor på det temat.

1. Ett tips som ibland ges till seglare är att vid åskväder jorda masten mot omgivande vatten genom att fästa startkablar vid vanten och låta kablarna hänga ned i vattnet. Skeptiker säger att åtgärden på grund av jordningen i stället ökar risken för åsknedslag i masten. Vad är rätt ?

2. Under en tur på norra Mälaren med segelbåten funderade jag på vad bästa åtgärden är om ett åskväder snabbt skulle komma åt vårt håll. Jag fastnade för att gå in till Bryggholmen, ty där kan man ligga nära en högspänningsledning. Ledningsstolpen står på toppen av en hög klippa, som går nästan lodrätt ned i vattnet. Om man ankrar vid klippan borde väl blixten söka sig till högspänningsledningen på klipphöjden i stället för att slå ned

i min mast? Håller resonemanget? Om ja, hur nära högspänningsledningen skall man då vara för att få skydd?

3. Det sägs att man inte skall bada när åskan går. Vari består faran? Att blixten skulle slå ned i ett huvud som sticker upp 2 dm över vattenytan?

Peter Hjelmqwist

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.