Tufft sök efter olycksplanets svarta låda

2009-06-04 14:40 Niklas Dahlin  

Sökandet efter behållarna med flygdata från Air France 477 startar från sämsta möjliga förutsättningar. Att hitta de så kallade "svarta lådorna" med informationen från planets sista 25 minuter i luften är enda chansen att få veta vad som orsakade kraschen och kostade 228 människor livet.

På havsbottnen 65 mil nordöst om Brasiliens kust-öar ligger vraket av den Airbus A330 som försvann den första juni. Exakt var vet man inte. Det enda som hittats är spridda vrakdelar och oljefläckar över ett 23 mil långt område. Området ligger nära den mittantlantiska ryggen, och täcks av bergsryggar och djupa raviner. I snitt är djupet 4000 meter, men sträcker sig till 7000 meter på vissa ställen.

Planets datasamlare, en för ljud från förarkabinen och en för telemetridata från flygplanets tekniska system, ligger förmodligen oskadda där nere. Just detta plan hade apparater från amerikanska Honeywell. De byggs för att tåla stora påfrestningar, krafter upp till 3400 g och vattentryck till 6000 meter, och sparar de senaste 25 minuternas data från flygplanets många tekniska system. De är bultade till planets chassi under stjärtfenan, och bör ligga på bottnen i närheten av vrakområdet.

Problemet är att hitta dem. När lådorna sjunker i vatten startas en ljudsignal, en ”pinger”, som sänder ljudstötar vid 37,5 kilohertz tills batterierna tar slut efter 30 dagar. Räckvidden är ett par kilometer, under idealiska förhållanden. Refraktionslager, till exempel kalla vattenströmmar vid bottnen, kan sänka räckvidden till någon kilometer.

Det gäller att hinna till vraket innan batterierna tar slut. Sedan blir arbetet mycket svårare. Air France 477 befann sig inte inom radartäckning när olyckan inträffade, och därför måste utredarna räkna bakåt med hjälp av strömmar och vindar från de vrakdelar som hittats i havet.

Ljudsignalerna från datasamlarna spåras med hydrofoner som bogseras efter båtar. När sökområdet krympts kan botten kartläggas med sonar från små robotubåtar. De klarar bara att täcka en en kilometer bred remsa per sökning. I sista steget sänks en mer sofistikerad robot till vraket, så att den kan ta reda på själva apparaterna. De är målade lysorangea och ungefär stora som en skokartong.

Vädret är som sämst den här tiden på året. Ständiga åskstormar och hård vind har redan försenat transporterna av undervattensrobotarna.

”Det krävs tur”, sade Michael Thompson, teknikchef på Honeywell till Underwater Times.com.

Ändå har de flesta flygdatasamlare hittats vid olyckor de senaste decennierna. Ett undantag var lådorna från flygplanen som kraschades i World Trade Center-tornen 2001.

Detta är känt om de sista minuterna för Air France 477.

Viktig telemetridata sänds automatiskt från planet.

23:00

Piloten meddelar att han flyger genom svarta åskmoln och kraftig vind

23:10

Automatisk telemetridata meddelar att autopiloten slagits av, datorsystem gått över till reservkraft och stabilitetskontroller skadats.

23:13

Övervakningssystem för hastighet, höjd och navigation slås ut. Flygdator och roder slutar fungera.

23:14

Kabintrycket faller, strömförsörjningen slås ut

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt