Sommarvärme mot blixthalkan

2012-10-26 15:48 Anna Orring  
Så stoppas blixthalkan. Grafik: Jonas Askergren

Sommarens varma temperaturer ska göra vägar, cykelbanor och perronger halkfria – ett halvår senare. Trafikverket vill starta försök med att använda lagrad solvärme för att bekämpa frost och is.

Blixthalka i morse? Inom några år kan den plötsliga frosthalkan förebyggas med hjälp av värme som har lagrats sedan sommarmånaderna. Trafikverket ska satsa 750 000 kronor för att testa ett sådant system i två eller tre lämpliga projekt. Det kan handla om en backe, en frostkänslig bro eller en gång- eller cykelväg.

Uppvärmningen är tänkt att användas på platser som är särskilt utsatta för frosthalka, eller som är svåra att komma åt med snöröjning. Man vill öka framkomlighet, minska olycksrisken och göra behovet av insatser med snöröjningsfordon och vägsalt mindre.

– Idén är att minska användningen av extern tillförd energi. Vi kan spara pengar och göra en vettig insats för miljön. Tanken är inte att göra vägarna helt snö- och isfria, men vi kan undvika frosthalkan, säger Olof Stenlund, projektledare på Trafikverket.

Ett typiskt exempel på när blixthalka, eller frosthalka, uppstår är efter en kall och klar höstnatt. Fukten i luften ovanför vägen kondenserar mot den kallare vägbanan och is bildas när temperaturen går under noll grader. Underkylt regn bidrar också till risken för plötslig halka.

I dag använder sig Trafikverket av sina 700 väderstationer utmed vägnätet, för att försöka hinna ut och salta innan halkan uppstår. Om det finns ett värmesystem kan det slås på i det läget, i stället för att saltbilar skickas dit.

System med värmelagring och slingor i marken används på flera håll i landet, bland annat på Arlanda flygplats. Där lagras värme i rullstensåsen i en så kallad akvifer, som fungerar som en stor termos. Värmen används sedan för att hålla flygplanens uppställningsplatser snöfria och för att förse terminalerna med både varmluft och kyla, beroende på årstid. I Jönköping ligger slingor med restvärme från fjärrvärmeverket i en brant backe på riksväg 40 där det tidigare var stora problem med tunga fordon som slirade omkring på grund av halka.

Men att ta tillvara solvärme för att använda i väg- och järnvägsnätet har inte gjorts i Sverige tidigare. Internationellt finns däremot flera exempel, bland annat på platser med tuffa väderförhållanden, som i områden i Schweiz och i Japan.

I Sverige kan det bli fråga om olika metoder för att lagra solvärme. Solvärmen kan också kompletteras med andra typer av värmekällor.

– Det beror på var man hamnar i geografin. Är det en gång- och cykelbana i en tätort ligger det nära till hands att använda fjärrvärme. Är det en bro kan det fungera bättre att ha ett värmelager på plats, säger Jan Sundberg, på teknikkonsulten Vectura, som har utfört förstudien och ska hålla i fallstudien.

Metoden används i broar, perronger och gångvägar

Sedan 1990-talet har en bro i Därligen i centrala Schweiz värmts upp med hjälp av rör i vägbanan fyllda med en blandning av vatten och glykol. Värmen lagras i ett borrhålssystem i berget bredvid. När temperaturen sjunker under fyra plusgrader tillförs värme, med målet att vägtemperaturen inte ska ligga under tre plusgrader.

I Tyskland, i lilla orten Bad Lauterberg i bergsområdet Harz, värms en 200 meter lång perrong upp med hjälp av en kombination av lagrad solvärme och bergvärme. I Holzminden i Tyskland provar man också att värma upp växlar i järnvägsnätet. Staden Aomori i norra Japan är känd för att få stora mängder med snö, och har snörekordet i landet med över 20 meter snö på ett år. Där värms två trottoarer upp med bergvärme.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt