Nu söker anhöriga dyktillstånd på Estonia

2013-06-14 10:55 Monica Kleja  
Estonia

Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga, SEA, söker tillstånd att dyka på Estonia. Dykningarna planeras att ske med svensken Anders Jallai som projektledare Målet är inspektera skrovet och reda ut frågetecknen kring vad som orsakade fartygskatastrofen.

Sent på torsdagskvällen skickade SEA igår  in en ansökan om dyktillstånd på Estonia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som är regeringens kontaktorgan i Estoniafrågor.

Det skedde efter ett möte i riksdagens Estoniagrupp, som en representant från MSB medverkat i.

-Vi vet dock inte riktigt var ansökan hamnar senare, om det blir hos försvarsmakten eller hos regeringen, säger Bertil Calamnius, som är ledamot av SEA:s styrelse och förlorade sin dotter vid den allvarliga förlisningen natten till den 28 september 1994.

Målet med SEA:s ansökan är att inspektera vraket utvändigt. Enligt ansökan planeras inga dykningar inne i vraket.

Tanken är att starta dykningarna under sommaren 2014. Det är då 20 år sedan fartyget gick till botten. Ombord fanns 989 människor. Bara 137 kunde räddas ur det 13-gradiga, kalla vattnet.

Om tillståndet beviljas kommer dykarbetet organiseras och ledas av Anders Jallai, SAS-pilot och projektledare för den expedition som fann flygvapnets försvunna DC3:a i Östersjön 2003.

Anders Jallai är också själv utbildad attackdykare och har genomgått Försvarsmaktens kustjägarutbildning.

Som grund för sin ansökan uppger SEA att den internationella haveriutredningen ( JAIC), som leddes av Sverige i samarbete med Finland och Estland,  bara konstarerat skador kring fartygets visir och på den främre rampen.

Samtidigt har andra utredningar - undersökningar kring sjukförloppet och den estniska statsåklagaren Margus Kurms expertutredning - kommit fram till att skrovet noga bör inspekteras.

I annat fall kan man, uppger de,  inte utesluta att det funnits andra skador som kan ha orsakat eller bidragit till förlisningen.

”Det är otillfredsställande att det trots omfattande arbetsinsatser av framstående experter under åratal av utredande fortfarande kvarstår en ovisshet huruvida skada på fartygets undervattensskrov haft någon betydelse för förlisningen”, skriver SEA.

I en bilaga till ansökan uppger Anders Jallai att ”huvudmålet är att kontrollera och dokumentera botten på fartygsvraket, det vill säga allt område under vattenlinjen.”

Han utlovar också att ingen åverkan på vraket eller dess utrustning kommer att ske vid dykundersökningarna och bedömer att den utlysta gravfriden kommer att kunna respekteras.

-Åtskilliga dykare har redan varit nere och dykt på vraket, påpekar också Bertil Calamnius.

De nya dykningarna ska finanansieras av SEA.

Haveri 28 september 1994

Rorofärjan Estonia gick under i kallt och blåsigt väder tidigt på morgonen den 28 september 1994.

I början av december samma år genomförde bolaget Rockwater dykningar på uppdrag av Sjöfartsverk. Målet var att undersöka om gick att bärga kroppar ur fartyget. Ingen grundlig inspektion uppges ha gjorts av skrovet.

Efter flera år utredande kom den hårt kritiserade internationella haveriutredningen (JAIC) fram till att visiret lossnat och bogporten öppnats och att massvis med vatten läckt in via bildäck och orsakat förlisningen.

Vinnova beställde senare studier av det ovanligt snabba sjunkförloppet från två forskarkonsortier.  Det ena utgjordes av SSPA, ett marint konsultbolag som ägs av Chalmers i Göteborg.

SSPA-experterna kom fram till att JAIC sannolikt hade rätt.  Men man rekommenderade samtidigt nya dykningar och inspektioner av fartygsskrovet i syfte att kunna utesluta andra skador på skrovet och ville bärga fönster för att undersöka trycktåligheten.  Datorsimuleringar från skotska forskare som ingick i SSPA-konsortiet visade att hål eller sprickor midskepps kan ha gett liknande sjunkförlopp.

Dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors (m) sa senare dock nej till nya dykningar.

Relaterade dokument

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt