Hellre strömskenor i vägen än trådar i luften

2011-11-21 15:38 Lars Anders Karlberg  

Att köra tung trafik på motorvägarna med el från luftledningar är ingen bra idé. Det är billigare och bättre att ta el från spår i vägen. Då kan också personbilarna köra på ren el. Det säger elprofessorn Mats Alaküla och den prisbelönte ABB-ingenjören Gunnar Asplund till Ny Teknik.

I förra veckan slog två före detta generaldirektörer ett slag för projektet Svenska Elvägar, som går ut på att elektrifiera stora trafikleder med luftledningar och utrusta långtradare och annan tung trafik med elmotorer och strömavtagare på samma sätt som de gamla trådbussarna.

Bo Byström, fd Banverket, och Ingemar Skogö, fd Vägverket, talade sig varma för luftledningar eftersom det är en beprövad teknik och mycket billigare att elektrifiera redan befintliga vägar än att bygga ny järnväg .

Men namnkunniga företrädare för den alternativa metoden att elektrifiera vägar genom att fräsa ned elspår i vägbanan slår bakut.

- Luftledningar på vägarna tror vi inte på säger elprofessorn Mats Alaküla vid Lunds tekniska högskola till Ny Teknik.

Mats Alaküla är knuten till AB Volvo som teknisk expert och arbetar bland annat med elvägsfrågor för Volvos räkning.

Han var i helgen aktiv med många inlägg på Nyteknik.se efter artikeln om luftledningarna där han argumenterade för elektrifiering av vägar som ett effektivt sätt att minska användningen av fossila bränslen och stimulera användningen av elbilar.

- Tekniken för att tillföra elen från ovan löser den tunga trafikens problem men stänger ute den lätta. Därför är alternativet med el "underifrån", som även kan försörja lätta fordon, av betydligt större samhällsvärde, skriver Mats Alaküla i sina kommentarsinlägg.

Samma sak säger den mångfalt prisbelönte före detta ABB-ingenjören Gunnar Asplund, som i fredags lättade på förlåten för sin egen teknik att göra vanliga bilvägar elektrifierade.

- Luftledningar är det sämsta alternativet ur miljösynvinkel. Dyrt blir det också eftersom det bara är lastbilar som kan utnyttja det. Med strömskenor i vägbanan kan både tung trafik och vanliga elbilar köra på el. Både miljökalkylen och den ekonomiska kalkylen blir bättre, säger Gunnar Asplund till Ny Teknik.

Han har genom sitt bolag Elways AB tidigare samarbetat med Volvo om sitt projekt men driver det sedan en tid tillbaka i egen regi.

- Svenska Elvägar säger själva att deras teknik med luftledningar kostar 10 miljoner kronor per kilometer att bygga. Med strömskenor inbyggda i vägen blir kostnaden bara 5 miljoner kronor per kilometer, säger Gunnar Asplund.

Mats Alaküla skriver i sina blogginlägg till artikeln på Nyteknik.se i fredags att elvägar är en strålande affär, inte bara ekonomisk utan även miljömässigt.

Det skulle kosta uppemot 200 miljarder kronor för att elektrifiera alla 20 000 kilometer riksväg och europaväg i Sverige, enligt Alakülas beräkningar.

Då skulle hela Sveriges vägfordonsflotta kunna drivas helt elektriskt. Sträckorna mellan riksvägarna och europavägarna skulle överbrygga med batteridrift.

- Detta är inte en blåögd dröm och handlar inte om järnväg ställt mot landsväg i ett kortare perspektiv. Det handlar om en långsiktigt nödvändig total omställning av samhället, där vägtrafiken måste anpassas till framtidens förnyelsebara energiförsörjning, skriver Mats Alaküla.

Fyra svenska elvägsprojekt

Svenska Elvägar AB grundat av Anders Nordqvist, som har sin bakgrund i åkeribranschen, och Harry Frank, professor vid Mälardalens högskola och tidigare på ABB.

Elways AB grundat av den prisbelönte ABB-ingenjören Gunnar Asplund. Elways arbetar med spår i vägarna och samarbetar med NCC.

AB Volvo samarbetade tidigare med Elways men är nu i lag med franska Alstom, som har flera projekt i Frankrike med konduktiva ström från marken.

Scania samarbetar med Bombardier om induktiv laddning via vägbanan. Bombardier har ett sådant projekt i tyska Bauzen kallat Primove.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt