Estoniautredare begär militär information

2006-09-14 09:33 Monica Kleja  
Lars Ångström hävdar att specialfartyget Urd användes för hemliga dykningar vid Estonia. Bilden tagen 2002.

Forskarna på skeppsprovningsanstalten SSPA och Chalmers som utreder Estonias sjunkförlopp åt regeringen vill veta om det finns hemlig information hos försvaret som kan bringa reda i hur färjan sjönk. Delar av den officiella sjunkversionen från haverikommissionen stämmer inte.

- Vi behöver få del av all information som kan förklara och bringa reda i hur Estonia sjönk, säger Claes Källström, som leder en pågående forskarutredningen om sjunkförloppet.

Enligt miljöpartisten Lars Ångströms JK-anmälan bevisar bilder som en robotkamera tog fyra dygn efter Estonias förlisning den 28 september 1994 att dykare varit inne på lastdäck strax efter olyckan.

Hans teori är att det rört sig om den svenska militärens dykare, eftersom den svenska försvarsmakten skötte bevakningen av området. Alternativt att en tredje part haft medgivande av det svenska försvaret.

Med anledning av uppgifterna kommer Claes Källström att kräva av myndigheten Vinnova, som beställt utredningen om färjans sjunkförlopp på regeringens uppdrag, att han och de övriga forskarna får information om de hemliga dykningarna ägt rum.
Den formella gången är att han frågar Vinnova som i sin tur begär information från regeringshåll.

Forskarna har hittills haft fri tillgång till all information om förlisning som den internationella haverikommissionen samlade in och som bland annat förvaras av Riksarkivet.

- Vi har fått del av allt som vi begärt, säger Claes Källström. Men om det finns ytterligare information, bilder eller vittnesmål, vill vi gärna ta del av dem.

Claes Källström arbetar på SSPA Sweden AB, f d Statens skeppsprovningsanstalt, och helägt av Stiftelsen Chalmers i Göteborg, och leder ett av de forskarkonsortierna som ska utreda hur färjan sjönk.

Så sent som i förra veckan träffades 22 personer från den europeiska sjösäkerhetesxpertisen i Göteborg för att diskutera olika tänkbara scenarier kring hur Estonia sjönk.

Bland annat använder utredarna avancerade och nya datorprogram för att simulera fram sjunkförloppet.

- Det vi hittills kan konstatera är att vissa delar av den officiella version av sjunkförloppet som haverikommissionen kom fram till, inte stämmer, säger Claes Källström.

Exakt vad det är i haverikommissionens rapport som inte stämmer vill han inte säga:

- Jag vill inte gå in på det, det är för tidigt. Vi har mycket kvar att utreda.

Klart är dock att datormodellerna inte ger fullständigt stöd åt haverikommissionens version.

Dessutom finns det andra versioner bland de överlevande och som också de testas i simuleringarna.

- Jag kan sträcka mig så långt att när vi tagit del av samtliga vittnesmål från överlevande har vi upptäckt att det finns flera andra versioner av vad som hände när färjan sjönk och vilka är tänkbara, än den som haverikommissionen fört fram som den enda gällande.

Haverikommissionens version är att bogporten lossnade och drog med sig den bakomvarande rampen så att vatten i stora mängder kom in på bildäck, vilket ledde till att färjan fick slagsida och sjönk.

- Jag säger inte att den är felaktig, men vad vi vill ta reda på är om vatten också kom in via andra vägar, exempelvis via krossade fönster eller ventilationstrummor, något som kan ha påskyndat förlisningen, säger Claes Källström, som är forskningschef på SSPA.

I SSPA-konsortiet ingår vid sidan av SSPA även Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik vid Chalmers, universitetet i skotska Strathclyde samt sjöfartsforskningsinstitutet i holländska Wageningen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS