Elbilar laddas från energilager

2012-04-13 08:30 Marie Alpman  
Till vänster: Elbilar laddas med el från energilagret. Till höger: Energilagret i Falköping. | fotograf: Erik Forsberg

I Falköping testas nu elbilsladdning från ett energilager i lågspänningsnätet. Samtidigt testas hur energilagret klarar att ta emot el från solceller.

Vindkraft, solceller och elbilar ställer nya krav på elnätet. En lösning det talas mycket om är att införa energilager för att parera effekttoppar och höja elkvaliteten.

I Falköping går det lokala energibolaget från ord till handling. Strax före jul invigde Falbygdens energi Sveriges första energilager i lågspänningsnätet.

Nu ska lagret testas för att ladda elbilar och ta emot el från solceller.

- Medan andra snackar om smarta elnät så bygger vi, säger Lars Ohlsson, vd för Falbygdens energi.

I ett första steg testas långsam laddning - 6-9 timmar för ett tomt batteri - av fyra elbilar från energilagret. Hur energilagret klarar att parera de variationer i effekt som uppstår är en av de saker som ska undersökas. Att mäta hur elkvaliteten påverkas är ett annat mål.

- Vi ska till exempel mäta om laddningen ger problem med övertoner, säger Lars Ohlsson.

Nästa steg blir att simulera laddning av 10-20 elbilar. Planer finns också på att köpa in en snabbladdare. Om elbilar kan fungera som extra energilager i nätet ska också testas.

- Batterierna i våra elbilar är dock inte förberedda för det så vi får använda lösa bilbatterier, säger Lars Ohlsson.

En viktig uppgift för energilagret är också att parera för den ojämna elproduktion som sol- och vindkraft ger. Solceller ska därför kopplas till lagret.

- När vi kombinerar sol- och vindkraft med laddning av elbilar kan vi få stora svängningar i nätet: Övertonerna kan förstärka eller ta ut varandra. Det är svåra fenomen, säger Lars Ohlsson.

En del av analyserna görs av ABB som levererat energilagret och som också deltar i projektet. Det är även kopplat till ett större projekt kring smarta elnät som drivs av Göteborgs energi där Falbygdens energi ingår.

Lars Ohlsson är övertygad om att energilager kommer att bli en naturlig del av elnätet. Ännu finns dock flera hinder. Batterierna måste till exempel bli billigare.

- En del regelverk behöver ändras, batteripriserna måste ner och det kommer också krävas en ny marknad för effekthandel.

Nya affärsmodeller måsta också utvecklas.

- Det är det svåraste. Vi visar nu att tekniken fungerar, men för att det också ska bli lönsamt att investera i energilager måste vi utveckla nya tariffer. Det kommer också att krävas en ny marknad för att köpa och sälja effekt vid sidan av den vanliga elmarknaden. Även regelverken måste ses över, säger Lars Ohlsson.

Fakta om energilagret

Energilagret har levererats av ABB och består av 20 litiumjonbatterier.

Det driftsattes i december 2011 och kan bidra med 75 kW under en timma.

Under de inledande testerna har batterierna laddats upp på natten när belastningen på elnätet är lågt.

Energin har sedan används under den tid på eftermiddagen när belastningen är som störst.

Energilagret används också för att kompensera den reaktiva effekten i nätet.

Det innehåller ett aktivt filter för att ta bort övertoner i nätet.

I projektet i Falköping deltar förutom Falbygdens energi och ABB även Göteborg Energi, SUST, Metrum (som levererar mätutrustning för att mäta elkvalitet, effekt och förluster i elnätet) samt teknikkonsultföretaget Sweco.

Budgeten är totalt på nära 4 miljoner kronor, varav Energimyndigheten står för cirka en femtedel.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt