Energi

Tredje gången gillt för Harsprånget

Det färdiga kraftverket invigdes av Gustav VI Adolf i juni 1951. Foto: Vattenfall
Innan Harsprånget byggdes ut var det berömt som ett av Sveriges vackraste och mäktigaste vattenfall. Foto: Vattenfall

I fyra år sprängde vattenrallarna berg och göt betong. Sedan ångrade staten sig och lade 1922 ner projektet. Först efter andra världskriget blev Sveriges största vattenkraftverk Harsprånget byggt, fast nu på en annan plats än ursprungligen tänkt.

Publicerad

I juni 1918, när första världskriget fortfarande pågick, klubbade riksdagens båda kamrar igenom beslutet att bygga ett kraftverk i Harsprånget, ett vattenfall i Luleälven nedströms redan utbyggda Porjus.

Krigsårens avspärrningar och en hård vinter hade skapat brist på många varor i Sverige, inte minst livsmedel. Kraftverksbygget skulle kunna ge arbete och inkomst åt många i en svår tid. Ännu viktigare var att Harsprångets vattenkraft skulle försörja flera planerade industrier. Bland annat Norrbottens Järnverk AB, tänkt att producera elektrotackjärn, och två bolag för tillverkning av gödningsämnen.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här