”Totalförsvarsskäl” stoppar ny vindkraft

2015-02-04 05:30 Tommy Harnesk  
Försvarets telenät var viktigt under stormen Gudrun. För att skydda nätet säger försvaret nu nej till två nya vindkraftsparker i Haparanda. Foto: Joakim Berglund

Försvarsmakten stoppar allt färre vindkraftsprojekt. Men man har fått ett nytt skäl för att säga nej. I två fall hänvisar försvaret till att de skulle störa tekniska system för totalförsvaret.

I sitt remissutlåtande skriver Försvarsmakten att de två planerade vindkraftssatsningarna i Haparanda skulle kunna innebära ”påtaglig skada på riksintresset”.

Enligt Jonas Augustsson, handläggare på produktionsledningens infrastrukturavdelning hos Försvarsmakten, handlar det om att de planerade vindkraftverken riskerar att störa olika tekniska system.

– Det gäller såväl civila system som försvarets egna. Exempelvis FTN-nätet, som både blåljusen och länsstyrelsen använder när deras vanliga operatörer fallerar. Så det här är en totalförsvarsfråga snarare än en militär fråga, säger Jonas Augustsson.

FTN-nätet är försvarets telenät, med nätnoderna skyddade i bergrum och bunkrar för att klara väpnade angrepp. Jonas Augustsson illustrerar dess betydelse med vad som hände under stormen Gudrun 2005.

– När alla vanliga nät slogs ut, då kunde polisen och räddningstjänsten använda FTN-nätet för att koordinera sina insatser, säger han.

Totalt sett har försvaret stoppat allt färre vindkraftssatsningar sedan 2010, då man införde stoppområden för vindkraftverk runt olika militära installationer. Det uppger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

– De första åren stoppade de väldigt många planerade vindsatsningar. Vi har inga siffror, men det har blivit färre och färre avslag sedan dess. Förmodligen därför att exploatörerna har lärt sig var de här anläggningarna finns, och att det är en långdragen historia att processa mot Försvarsmakten, säger Tomas Hallberg.

Försvarets egen statistik bekräftar detta. 2010 och 2011 fick försvaret in 1 511 respektive 1 754 vindkraftsärenden på remiss, och godkände cirka 85 procent av dem.

2013 och 2014 godkände de också runt 85 procent av de vindsatsningar de fick in – men ärendena var bara 810 respektive 695 stycken.

Varken Svensk Vindenergi eller Energimyndigheten har nationell statistik över hur många vindkraftsansökningar, totalt sett, som stoppas av olika remissinstanser i Sverige.

Energimyndigheten har dock finansierat sajten Vindlov.se, där man på sikt hoppas att branschaktörerna ska rapportera in sådana uppgifter på frivillig basis.



Följ Ny Teknik på Facebook!

Vindkraftens utbredning de tre senaste åren

2012

Antal vindkraftverk: 2 403.

Effekt: 3 743 MW.

Årsproduktion: 7,2 TWh.

 

2013

Antal vindkraftverk: 2 724.

Effekt: 4 538 MW.

Årsproduktion: 8,8 TWh.

 

2014*

Antal vindkraftverk: 3 040.

Effekt: 5 363 MW.

Årsproduktion: 11,0 TWh.

*Prognos gjord i oktober 2014 av Svensk Vindenergi

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt