Svensk algodling slukar koldioxid

2015-12-07 12:38 Ulla Karlsson-Ottosson  
Mikroalgerna trivs och växer med rökgas och överskottsvärme från Bäckhammars bruk utanför Kristinehamn.

Fem gånger högre energiproduktion jämfört med att odla raps. Det ger odling av alger i rökgas och spillvärme från Bäckhammars bruk. Forskare vid SP har utvecklat metoden.

För tre år sedan startade projektet Bäckahammars algbruk. Genom att ta tillvara spillvärmen och näringsämnen från bruket skulle en klimatsmart metod att odla alger tas fram. Oljan i algerna ska sedan utvinnas och användas för miljövänlig produktion av biodiesel, bioplast och smörjolja.

Nu kommer de första rapporterna från projektet som leds av forskare vid SP. Data visar att en hektar algodling ger lika mycket avkastning som fem hektar raps. Dessutom sker algodlingen på obrukbar mark. Energibalansen är också positiv, odlingen ger drygt fyra gånger mer energi än den som odlingen kräver. Användningen av rökgas, som förs ner i vattnet för att ge algerna den koldioxid de behöver, minskar dessutom koldioxidutsläppen från bruket.

– Att minska utsläppen av koldioxid är enormt viktigt för industrin. Det är bland annat därför som Cementa är med i projektet, säger Niklas Strömberg på SP.

Niklas Strömberg har ritat testanläggningen och också utvecklat idé om hur algerna ska odlas, skördas och torkas i en integrerad process. Genom att stänga av tillförseln av koldioxid (rökgasen) på natten faller de mikrometersmå algerna till botten. Under dagen sätts tillförseln på. Processen upprepas under tre månader och gör att ett lager av alger gradvis bygga upp på botten. Då stängs rökgasen av, vattnet klarnar och tappas ur. Sedimentet som finns kvar torkas med solljus och spillvärme under ett par dagar.

– Resultatet blir ett torrt material med ett energiinnehåll på 23 till 25 megajoule per kg. Det är lika mycket som i jordnötter som är ett energirikt livsmedel.

Ur det torra materialet kan sedan algolja utvinnas. Förhoppningen på sikt är att oljan även ska kunna utvinnas direkt ur blött sediment som har torkats till den önskade fukthalten.

Är ni förvånade över resultatet?

– Inte när det gäller energiåtgången eftersom vi designat systemet för att vara energisnålt. Däremot visste vi inte att produktiviteten skulle bli så hög, säger Niklas Strömberg.

Fler detaljer kring resultatet kommer när rapporten har granskats externt.

 

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev om energi!

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt